
Hur viktigt är det att umgås med andra hundar?
Har din hund några hundkompisar? Det är en fråga många hundägare funderar över – ibland med lite dåligt samvete om svaret råkar vara ”nej”. Men som med så mycket annat i hundvärlden finns det inget enkelt rätt eller fel. Det viktiga är att förstå vad just din hund behöver, och vad som faktiskt räknas som socialt umgänge.
Hundar är sociala men på olika sätt
Hundar har genetiskt med sig att umgås både med andra hundar och med människor. Men hur viktigt själva hundumgänget är varierar stort. En del av variationen handlar om ras – vissa raser är avlade för nära samarbete med människor, andra för samarbete med artfränder – men lika ofta handlar det om individen. Precis som vi människor är hundar olika sociala, olika öppna, olika känsliga och har olika preferenser.
Dessutom spelar livserfarenheter stor roll. En hund som inte blivit socialiserad med andra hundar som ung kan tycka att hundmöten är svåra. Och en hund som mest fått leka intensivt med andra hundar kan få en förväntan på att allt umgänge ska se ut så – full fart, brottning och jakt så fort en hund kommer i närheten.
Umgänge mellan hundar är mycket mer än lek
När vi pratar om ”umgås med andra hundar” tänker många på lek. Men umgänge mellan hundar kan se ut på väldigt många olika sätt, och lek är bara en liten del av det. Hundar kan ha stor glädje och nytta av att:
- — Leka och röja med en jämnstark och jämnstor kompis
- — Umgås fritt i varierad intensitet, ibland busigt och ibland stillsamt
- — Promenera tillsammans lösa i skogen
- — Gå sociala promenader i koppel där de inte hälsar fysiskt, men ändå kommunicerar genom kroppsspråk, blickar, små signaler och dofter
Det sistnämnda är något många underskattar. Två hundar som går bredvid varandra, som sniffar på samma fläckar eller skickar ”meddelanden” genom att lämna doftspår åt varandra, kan ha ett rikt socialt utbyte – utan att någonsin röra vid varandra. En hund som tittar lite åt sidan och den andre som svarar med att nosa i marken, eller att de turas om att följa varandras spår genom skogen, är också socialt umgänge.
Att gå en promenad tillsammans med en annan hund kan vara fantastiskt berikande, även om avståndet är stort och tempot lugnt. Lika viktigt kan en kort stunds bus vara – i lagom dos, med rätt hund.

Ge umgänget tid - inte bara action
Ett mönster jag ofta ser är att man möts, släpper hundarna, låter dem röja, och sedan skiljs åt. Det kan fungera, men risken är att hunden lär sig att andra hundar betyder ”full fart direkt”. Många hundar mår bättre av en mjukare start och ett lugnare avslut.
Låt dem gärna få studera varandra lite först – på håll eller i koppel. När de sedan leker kan det vara klokt att bryta innan det tippar över i överstimulans, och därefter låta hundarna bara vara tillsammans en stund i ett lugnare tempo. Det hjälper dem att få en mer nyanserad bild av hund-hund-umgänge än ”alltid röj”.
Behöver hunden vänner och hur många?
En vanlig oro hos hundägare är att hunden ”har för få kompisar”. Här kan det vara hjälpsamt att släppa tanken på att hunden behöver hälsa på de flesta hundar på promenaden. För de allra flesta hundar är det mycket mer värdefullt med några få bekanta, som de träffar regelbundet och känner trygghet med.
Och om din hund inte har några hundkompisar alls? Fundera först på om det är ett problem för hunden – eller mest för dig. Vissa hundar trivs utmärkt utan närmare hundrelationer. Andra skulle gärna vilja ha en vän, men kanske en specifik typ av vän. I så fall kan du fundera på vilken sorts hund som skulle passa din – en lugnare individ, en lekfull, en lite äldre, eller någon med liknande lekstil.
Bra hundumgänge handlar alltid om balans. Om lika villkor. En trygg relation där båda hundarna mår bra tillsammans.

Om hunden inte har – eller inte vill ha – kompisar
Ibland är det helt enkelt inte möjligt att ge hunden hundkompisar. Ibland vill hunden inte. I de situationerna kan vi titta på vad hunden får ut av hundumgänge, och försöka erbjuda det på andra sätt.
Vill hunden egentligen bara rusa av sig? Då kan vi hitta andra aktiviteter där den får springa, jaga och använda kroppen. Vill den ha social samvaro? Då kan du vara en stor del av det behovet, genom att vara närvarande, lyhörd och engagerad. Vill den ha mental stimulans? Det kan du ge den genom berikning, träning eller problemlösning.
Så, hur viktigt är det med hundkompisar?
Det finns inget universellt svar på den frågan. Det beror på hundens personlighet, historia, känslighet, trygghet, ålder, ras och förväntningar. Men en sak kan vi säga med säkerhet:
Det viktiga är inte hur många hundkompisar din hund har, utan att du lyssnar på just din hunds behov. En del hundar blommar med en nära hundvän. Andra mår bäst med ett par stabila bekanta. Några trivs utmärkt som ”ensamhund” och har inget behov av hundsällskap alls.
Nyckeln är att fundera på vad just din hund vill ha – och framför allt, vad den behöver för att vara trygg, nöjd och få ett rikt hundliv.
Vill du få ännu fler reflektioner på detta tema?
Lyssna gärna på poddavsnittet Socialt umgänge mellan hundar – med mig och etolog Anna-Maria Svedberg: https://hundpodden.se/71-socialt-umgange-mellan-hundar-med-anna-maria-svedberg/

OSÄKER PÅ VILKET FODER DIN HUND BEHÖVER?
Gör vår foderguide
En professionell foderrekommendation som skäddarsys efter just din hunds unika behov. Ett generöst prova-på erbjudande finns att hämta tillsammans med din rekommendation!
FÅ REKOMMENDATION OCH PROVPAKET