Bli av med oönskat skällande

Hem / Bli av med oönskat skällande

Bli av med oönskat skällande

Ett beteende jag ofta får frågor om är skällande. Vissa hundar skäller mer än andra eller i vissa situationer där det inte passar så bra. Ofta störs grannar och förbipasserande och skällandet kan bli ett stressmoment både för dig som hundägare, för din hund och för omgivningen.

Varför skäller hunden?

Skällande är ett naturligt beteende för en hund. Det är ett sätt för hunden att kommunicera och göra sig förstådd. I många situationer vill vi att hunden ska skälla, exempelvis när det kommer inkräktare eller vid jakt. En hund kan skälla av många olika anledningar och några av de vanligaste är för att varna flocken/familjen, skrämma iväg inkräktare, uttrycka frustration, för att den vill ha något, vill leka, är rädd eller känner sig ensam. Det är viktigt att låta hunden kommunicera och att vi försöker förstå vad hunden vill.

När det bli för mycket av det goda

Vissa hundar skäller mer än andra och det kan både bero på genetiska skillnader och på att hunden har lärt sig att det lönar sig att skälla. Dessutom skäller en stressad hund oftast mer än en som är i balans. Om hunden skäller mer än vad som är normalt för en viss typ av hund så är det viktigt att ta reda på orsaken till problemen.

Träna hunden att inte skälla

Om du vill lära din hund att skälla mindre i en viss situation, så finns det en hel del olika metoder att prova och ett bra sätt är att träna in ett alternativt beteende, som exempelvis att söka godis, i stället för att skälla.
Det är svårt för hunden att bara sluta göra något, särskilt när det gäller naturliga beteenden som exempelvis skällande. Det underlättar för hunden om vi ger den ett alternativ, dvs talar om för hunden vad vi vill att den ska göra i stället, och belönar det. Just godissök är bra för de flesta hundar brukar gilla det och hundens fokus riktas mot godissöket i stället för mot det som hunden annars skulle skällt på.

Gör så här:

Träna in en signal för godissök i situationer när det inte finns något för hunden att skälla på genom att säga ”sök” och slänga iväg några godisbitar. Upprepa många gånger på olika platser. Öka sakta men säkert svårighetsgraden genom att godisbitarna hamnar allt mer dolt och längre bort från hunden.
Be hunden söka godis i situationer då den hör eller ser något som den skulle kunna skälla på. Det är viktigt att situationen inte är för svår så att hunden går upp för mycket i stress. Om hunden väljer att skälla i stället för att söka godis när du säger ”sök” så har du tränat i en för svår situation. Varva med godissök i situationer helt utan störningar.
Öka saka men säkert svårighetsgraden på träningssituationerna så att hunden till slut klarar att söka godis i alla de situationer där hunden brukar skälla.

Om du vill att hunden inte ska skälla alls i dessa situationer så ska du försöka hinna in med godissöksignalen innan hunden börjar skälla, dvs direkt efter att hunden sett eller hört något som den brukar skälla på. Då blir godissöket en belöning för att hunden är tyst i den situationen, samtidigt som den blir en avledning.

Men det burkar också funka bra att tillåta att hunden skäller några skall och att man sedan avleder genom ett godissök. Att hunden exempelvis larmar för att någon kommer är ju ett fullkomligt naturligt beteende. Om vi ”tackar” hunden för att den larmade genom att låta den göra ett godissök så hjälper vi hunden att lugna sig efter bara något eller några skall i stället för att den fortsätter att skälla ihållande.

Fler tips

Här är ytterligare några tips som brukar underlätta träningen:

- Håll dig själv lugn. Om du jagar upp dig och blir arg, stressad eller frustrerad kommer du jaga upp hunden ytterligare och skällandet kommer öka.
- Träna i lagom stora steg, dvs börja inte träna i skarpt läge utan arrangera lagom svåra träningssituationer. Träna så småningom i skarpt läge, när hunden är redo för det.
- Jobba både med hundens beteende och hundens känsla
- Undvik att hunden är i situationer skällandet triggas. Då är risken stor att skällandet befästs ytterligare.
- Var noga med allt som får hunden i balans, som exempelvis fysisk aktivitet, mental stimulans, vila/återhämtning, mm.

Lyssna gärna på poddavsnittet om Oönskat skällande i Hundpodden med Kicki & Tage.
Varmt lycka till!
/Kicki Fellstenius, Hundpsykolog

Se även: Vår hundpsykolog Kicki visar kontaktövningen "Godishanden"

Recensioner från kunder som har provat Furry Familys hundgodis vid träning:

"Helt klart det nya favoritgodiset! Har använt detta godiset som belöning vid NoseWork för min tax vilket varit perfekt för att få upp hans intresse för att arbeta med nosen då han helt enkelt är GALEN i godiset och slickar sig om munnen så fort påsen kommer fram. Klipper det smidigt till mindre bitar som passar hans storlek. Enda negativa är att det smular lite när man klipper det så det är inte optimalt att ha i fickan."
EMMA - TAX, 2 ÅR

"Favvogodis för min whippet. Delar i mindre bitar då hon lätt blir ''mätt'' om det blir för mycket, och stannar av om hon behöver tugga. Supernöjd!"
ASTRID - WHIPPET, 3 ÅR

"Helt klart en av min valps nya favorit godisar! Lite stora för henne att tugga igenom hela än så länge men super enkla att skära/klippa i mindre bitar vilket gör det till ett perfekt träningsgodis då det är lite mjukare."
SOFIE - CAVALIER KING CHARLES SPANIEL, 2 ÅR

2023-09-14 12:00:00

hundpsykologen kicki kicki fellstenius hundbeteende

Blogginlägg från Furry Family

Koppelträning - Hundcoachens bästa tips

Vad är väl en promenad med hunden? Den kan vara hysterisk och jobbig eller alldeles alldeles underbar! Och den avgörande faktorn är ofta koppelgåendet! Att gå i koppel är inte alltid så lätt och det kan behövas en hel del träning och anpassningar för att få koppelhanteringen att fungera.

Ett av de vanligaste träningsråden som ges är att stanna varje gång hunden drar, men jag vill börja i en annan ände; det viktigaste är att uppmärksamma när hunden GÖR RÄTT dvs när den inte drar i kopplet. Det vi lägger fokus på brukar ofta förstärkas, så se till att berömma och belöna hunden när den går följsamt i kopplet.

Använd ett längre koppel

Ett vanligt standardkoppel begränsar hundens rörelsefrihet onödigt mycket, vilket kan leda till frustration och irritation. Genom att använda ett lite längre koppel på 4-5 meter så ger du hunden mer frihet att röra sig och utforska omgivningen utan att känna sig begränsad. Den har då lättare att gå följsamt i kopplet de stunder du behöver korta upp det och ha hunden närmare dig.

Välj rätt miljö för träning och promenader

Att träna koppelgående på en lugn plats utan för många störningar är ofta nyckeln till framgång, särskilt i början. Om du försöker träna på en plats där det finns för mycket som lockar och distraherar hunden, som andra hundar, lekande barn eller cyklar, kan det bli överväldigande. Börja i stället på ett ställe där hunden har lättare att hålla fokus, till exempel en lugn grusväg, en park tidigt på morgonen eller en skogsstig. När ni fått in en bra rutin kan du gradvis introducera svårare miljöer.

Låt hunden nosa och strosa

Promenaderna är ju i första hand till för hunden så låt gärna hunden styra så mycket som möjligt. Låt hunden nosa och strosa i sin egen takt. Om du har en hund med mycket energi kan du också behöva hitta sätt att ge hunden utlopp för det. Kanske kan ni cykla eller jogga tillsammans eller så kan du låta hunden springa lös i en inhägnad eller med långlina.

Träna på ”transportsträckor”

Det är också bra att träna hunden att följa i ditt tempo. Ibland behöver ni kunna ta er effektivt från en plats till en annan eller passera lite svårare störningar. Börja träna på att hunden följer dig korta sträckor, bara några steg i början, och belöna med godis eller leksak och ”varsågod att nosa”. Upprepa då och då på promenaden tills hunden klarar att följa allt längre sträckor.

Sysselsätt hunden

Det är vanligt att hunden hänger längst fram i kopplet för att den vill komma någonstans där det är roligt. Vänj hunden vid att det händer kul saker hos dig i stället. Hitta på roliga aktiveringsövningar då och då på promenaden, som exempelvis att låta hunden sätta tassarna mot ett träd, hoppa upp på en sten eller leta efter en godisbit eller kastad vante. När du tar initiativ till roliga aktiviteter så kommer hundens intresse för dig att öka.

Belöna önskvärda beteenden

Se till att uppmärksamma allt bra hunden gör på promenaden och belöna det med ett leende, beröm, något ätbart eller rolig lek. Varför inte stoppa en del av hundens matranson i fickan och använda till att belöna varje gång kopplet är slakt? Jag lovar att din hund kommer gå mycket mer följsamt efter bara några promenader.

Sammanfattningsvis

Koppelträning handlar om att skapa en positiv upplevelse för både dig och din hund. Med rätt verktyg som ett längre koppel, lagom svåra miljöer och fokus på att belöna rätt beteenden kommer ni snart att kunna njuta av harmoniska promenader tillsammans. Jag tänker att det är lite som en dans; ibland styr hunden och ibland styr du. Och kom ihåg – det handlar inte om perfektion, utan om att göra framsteg och ha kul längs vägen!

Lycka till!
Hundcoachen
Kicki Fellstenius
@hundcoachenkicki

Skydda hundens tassar i vinter

Torra trampdynor och hud är ett vanligt problem hos hundar under vintermånaderna. Kalla temperaturer, snö, is och vägsalt kan göra tassarna torra, spruckna och ömma. Här är några tips för att hålla din hunds tassar mjuka och skyddade:

Tassvård på vintern

1. Smörj in tassarna
Använd en fet tassalva eller balm speciellt gjort för hundar. Smörj in tassarna några minuter innan promenad. Se till att hunden inte slickar bort salvan.

2. Klipp pälsen
Klipp kort päls mellan trampdynorna och runt tassen. Lång päls kan samla på sig snö och is, vilket kan irritera huden.

3. Torka eller skölj av tassarna
Torka av tassarna med en handduk efter varje promenad, särskilt om ni gått på saltat underlag. Ibland är det till och med bättre att spola av saltet än att torka med en handduk då risken finns att saltet inte försvinner. Salt kan torka ut huden och i värsta fall leda till blåsor eller sår. Om hundens tassar är skadade och inte torkas ordentligt kan det bli lättare att få svampinfektion.

4. Använd hundskor
Hundskor kan vara ett bra skydd mot kyla, salt och skarpa föremål, speciellt för väldigt små hundar. Men glöm inte att ta bort skorna när ni är hemma, så att tassarna kan få luft.

5. Kolla efter skador
Kontrollera hundens tassar regelbundet efter tecken på skador, som sprickor, sår eller om hunden slickar tassarna oftare än vanligt.

6. Begränsa tiden utomhus
Korta ner promenaderna om det är extremt kallt eller om din hund verkar frysa. Försöker att inte stå stilla på promenaden.

Hur vet jag om min hund fryser om tassarna?

Om din hund ofta lyfter på tassarna, stannar för att slicka eller bita på dem, eller börjar halta, kan det vara tecken på att det är kallt om tassarna eller att snö, is eller vägsalt orsakar obehag för hunden.

Ta hand om varandra i vinter och njut av era promenader!

Varma hälsningar,
Veterinär
Giulia Li Donni

Din hund påverkas av dina känslor - på gott och ont

Hundar är fantastiska på att läsa av oss och förstå vad vi vill och hur vi känner oss. De märker när vi är glada, förväntansfulla, ledsna, oroliga eller stressade. Det här, tycker jag, är en av de mest fantastiska delarna av att leva och umgås med hundar; vi skapar djupa band tack vare empatin som uppstår oss emellan. Men hundens förmåga att ta in våra känslor är både på gott och ont; det finns en risk att hunden påverkas negativt av dina känslor.

En forskningsstudie från Linköpings Universitet visar att det finns ett samband mellan ägares och hundars stressnivåer. Genom att analysera kortisolnivåerna, som speglar långvarig stress, i hårprover från hundar och deras ägare, upptäckte forskarna att våra stressnivåer över tid är i synk. Studien visade också att det oftare är hundarna som tar upp vår stress än tvärtom. Det betyder att vår hund kan "känna av" våra stressnivåer och själv bli stressad.

Att leva med ångest, oro eller stress kan vara utmanande, både för dig själv och för din hund. Men här kommer det fina: genom att ge lite extra omtanke till oss själva, kan vi också förbättra våra hundars välbefinnande. Det betyder inte att vi behöver ha allt "perfekt", utan att vi ibland behöver ta små steg för att hitta balans – för oss själva och för våra hundar.

Här är några tips på vad du kan göra för att skapa balans både för dig och din hund:

Skuldbelägg inte dig själv
Kanske är du mitt i en hektisk period eller går igenom svåra saker. Det är okej att känna alla dessa känslor, och att ha dem betyder inte att du är en dålig hundägare. Bara genom att bli medveten om hur ni påverkar varandra har du tagit ett viktigt steg.

Skapa lugna rutiner tillsammans
Hunden kan hjälpa dig att skapa mer stabilitet i vardagen. Ta tillfället i akt att gå lite långsammare på promenader, låta hunden nosa i lugn och ro eller kanske sitta stilla en stund och bara vara. Genom att ge er själva möjlighet att varva ner tillsammans skapar ni små öar av lugn.

Motion har positiva hälsoeffekter
Många känner sig lugnare och gladare av motion, och det gäller även våra hundar. Låt promenaderna bli en stund där ni båda får utlopp för energi och bearbetar stress. En energisk promenad eller lekstund kan göra underverk för både kropp och själ.

Be om hjälp med hunden
Var inte rädd att be om hjälp om du känner att du inte orkar eller hinner ge din hund det den behöver. Kanske finns det någon i din närhet som skulle bli jätteglad över att få sällskap på sina promenader av din hund?

Ta hand om dig själv
Ett samtal med en terapeut eller någon annan stödperson kan hjälpa dig att hantera din egen stress eller oro. Genom att få stöd för ditt eget välmående gör du också en insats för din hund.

Mindfulness eller avslappning
Hundar är fantastiska på att leva i nuet, och vi kan lära oss mycket av dem. Att träna på att vara närvarande i stunden – att lägga bort tankar på det som har varit eller det som kommer – kan skapa lugn och fokus både för dig och din hund.

Vi påverkar varandra – på gott och ont

När vi tänker på att hundar och ägare påverkar varandra är det lätt att känna oro, särskilt om vi går igenom tuffa tider. Men kom ihåg att detta också innebär att när du börjar ta hand om ditt eget välmående, kommer din hund att märka det! Små steg mot lugnare dagar och mer närvaro gynnar både dig och din hund, och ni kan faktiskt stötta varandra i att må bättre.

Så nästa gång du känner dig stressad eller orolig, tänk på att din hund finns där för att dela både glädje och motgångar. Och när du tar hand om dig själv, tar du också hand om din fyrbenta vän.

Varma hälsningar,
Hundcoachen
Kicki Fellstenius
@hundcoachenkicki

**Källhänvisning
Sundman, A.-S., Van Poucke, E., Holm, A.-C. S., Faresjö, Å., Theodorsson, E., Jensen, P., & Roth, L. S. V. (2019). Long-term stress levels are synchronized in dogs and their owners. Scientific Reports, 9(1), 7391. https://doi.org/10.1038/s41598-019-43851-x

Klobrott - Skadad klo hos hund

Ett klobrott hos en hund innebär att en del eller hela klon har gått av. Det är en ganska vanlig skada, särskilt hos hundar med långa klor eller de som är aktiva och springer mycket på hårda underlag.

Vanliga Orsaker

- Långa klor, fastnar enkelt.
- Hårda underlag som asfalt, sten eller grus kan öka risken för klobrott.
- Hundar som gillar att klättra kan fastna med klorna och skada dem.
- Normalt slitage kan också leda till att klor spricker eller bryts av.

Symtom på Klobrott

- Haltande
Hunden kan undvika att sätta ner den skadade tassen.

- Slickande
Hunden kan slicka intensivt på tassen för att lindra smärta.

- Svullnad
Tassen kan vara svullen och öm.

- Blödning
Det kan finnas blod runt klon eller på pälsen.

- Konstig vinkel på klon
Den återstående delen av klon kan sitta i en ovanlig vinkel.

Vad ska man göra om hunden har fått ett klobrott?

En skadad hund kan vara stressad och rädd. Försök lugna hunden genom att tala lugnande till den och försök att hålla den still.
Inspektera den skadade tassen för att bedöma omfattningen av skadan.
Om det blöder, applicera ett lätt tryck med en ren trasa för att stoppa blödningen.
Se till att hunden inte slickar på tassen.
Även om skadan verkar liten är det alltid bäst att rådfråga en veterinär. De kan bedöma skadan, stoppa blödningen ordentligt och ge råd om eftervård.

Vad gör veterinären?

- Undersökning
Veterinären kommer att undersöka tassen och kanske ta röntgen för att se om det finns några andra skador.

- Klippa bort skadad del
Om det finns en del av klon som är lös eller skadad kommer veterinären att klippa bort den. Ibland behöver man söva hunden för att få bort delen som är kvar.

- Stoppa blödningen

- Smärtlindring
Om hunden har ont kan veterinären ge smärtstillande medicin.

- Antibiotika
I vissa fall kan antibiotika vara nödvändigt för att förhindra infektion.

- Bandage
Veterinären kan lägga ett bandage på tassen för att skydda den och underlätta läkning.

Hur kan man förebygga klobrott?

- Välvårdade klor som klipps regelbundet är mindre benägna att fastna och brytas av.
- Om möjligt, låt hunden gå på mjukare underlag som gräs och undvika hårda underlag.
- För hundar som är särskilt benägna att få klobrott kan hundskor vara ett bra alternativ.

Viktigt!
Även om klobrott ofta kan behandlas hemma är det alltid bäst att rådfråga en veterinär, särskilt om skadan är omfattande eller om hunden verkar ha mycket ont.

Varma hälsningar
Veterinär
Giulia Li Donni

Nose Work – ett enkelt sätt att aktivera hunden hemma!

Har du hört talas om Nose Work och är sugen på att prova? Hundar har en fantastisk nos och de mår bra av att få använda den. Om du låter din hund träna Nose Work några gånger i veckan så kommer han eller hon bli mer välbalanserad och harmonisk, ha lättare att koppla av och få bättre självförtroende. Dessutom kommer ert samarbete förbättras vilket smittar av sig på andra situationer i vardagen. Jag kan varmt rekommendera Nose Work som vardagsaktivering och om du är sugen på att tävla så är Nose Work en superbra hundsport att börja med.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg där jag berättar om Nose Work och ger tips på en enkel övning för att komma igång. Här kommer ytterligare en övning som är lätt att göra hemma.

Du behöver
För den här övningen behöver du

- Eucalyptus-hydrolat avsett för Nose Work
- En möbeltass att sätta doften på
- Några olika kartonger
- Godisbitar som hunden älskar

Förberedande sökövning

Först ska du göra en förberedande övning som går ut på att lära hunden att det lönar sig att nosa på kartongerna.

Gör så här:

Be hunden sitta och vänta (eller be någon hålla hunden)
Placera ut kartongerna med 1-2 meters mellanrum
Lägg en godisbit på varje kartong. Hunden får gärna titta på när du gör steg 2 och 3.
Gå tillbaka till hunden och säg ”sök” (eller annan valfri signal som ”nosa”, ”leta” eller liknande) och gör en svepande rörelse i riktning mot kartongerna.
Låt hunden nosa rätt på och äta upp alla godisbitarna.
När godisbitarna är slut så håller du en godisbit framför hundens nos och drar hunden bort från kartongerna med godisbiten som en ”magnet”.
Ta en liten paus och upprepa steg 3-6. Flytta gärna om kartongerna lite innan du börjar.

När du gjort den här övningen några gånger känner hunden igen situationen och vet att det lönar sig att söka bland kartongerna och ni är redo att ta nästa steg.

Övning: Godissök med eucalyptus-doften

Nu ska du göra en övning där du börjar introducera doften eucalyptus till din hund. Målet är att hunden ska börja förstå att godiset vankas där eucalyptusdoften finns.

Förberedelser
Välj ut en av kartongerna som ska bli den som ska innehålla doften av eucalyptus. Gör ett litet hål (ca 1 cm i diameter) i locket på kartongen och placera en möbeltass nära hålet på lockets insida. Droppa 1-2 droppar eucalyptus på möbeltassen och låt hydrolatet sugas in i möbeltassen. Stäng locket.

Gör så här:

Be hunden sitta och vänta (eller be någon hålla hunden)
Placera ut doft-kartongen och övriga kartonger med 1-2 meters mellanrum
Lägg en godisbit bredvid hålet på den kartong som innehåller eucalyptusdoften. Hunden får gärna titta på när du gör steg 2 och 3.
Gå tillbaka till hunden och säg ”sök” (eller annan valfri signal som ”nosa”, ”leta” eller liknande) och gör en svepande rörelse i riktning mot kartongerna.
Låt hunden nosa rätt på och äta upp godisbiten.
Håll därefter en godisbit framför hundens nos och dra hunden bort från kartongerna med godisbiten som en ”magnet”.
Ta en liten paus och upprepa steg 3-6. Flytta gärna om kartongerna lite innan du börjar.

Varje gång hunden hittar sin godisbit så kommer den också känna doften av eucalyptus. När du gjort övningen tillräckligt många gånger kommer hunden att börja söka sig till eucalyptuskartongen även om det inte ligger någon godisbit bredvid hålet.

Övning: Eucalyptussök utan godis bredvid

Så småningom kan du prova att låta hunden göra övningen utan att det ligger en godisbit bredvid hålet på doftkartongen. Belöna direkt med en godisbit från handen när du ser att hunden söker sig mot doften. Ge godisbiten nära hålet så att hunden fortsätter att förknippa eucalyptusdoften med godis. Varva gärna omgångar där det ligger godis bredvid och där det inte ligger godis bredvid.

Några tips
Här kommer några saker som kan vara bra att tänka på:

- Håll dig i bakgrunden och låt hunden jobba ostört. Det är du som startar igång söket men hunden som gör jobbet. Om hunden inte söker självständigt så har du troligtvis gjort övningen för svår och behöver backa lite i träningen. Eller så är hunden trött och behöver en paus.
- Om du inte vill satsa aktivt på hundsporten Nose Work utan enbart vill använda nosarbete som aktivering så kan du använda någon doft som du har hemma, som exempelvis kanel eller en specifik tedoft. Tänk dock på att använda samma doft varje gång du tränar.
- Vill du träna mer målmedvetet? Gå en kurs eller skaffa mer kunskap innan du tränar vidare.
- Det viktigaste är att ha kul tillsammans!

Varmt lycka till med träningen!

Hundcoachen
Kicki Fellstenius
@hundcoachenkicki

Öroninflammation hos hund

Öroninflammation, eller otit, är ett vanligt problem hos våra fyrbenta vänner som kan orsaka stor obehag för hunden. Även om det ibland kan verka som en mindre irritation, kan otit snabbt utvecklas till en smärtsam och långvarig åkomma om den inte behandlas i tid. Det är därför viktigt för hundägare att vara uppmärksamma på tecken på öronproblem och vidta förebyggande åtgärder.

Vad är otit?

Otit, eller öroninflammation, är en vanlig sjukdom hos hundar. Det innebär att huden i örat blir irriterad och inflammerad.

Varför får hundar otit?

Bakterier och jäst
Dessa små organismer trivs i fuktiga miljöer och kan orsaka infektioner i örat.

Allergier
Precis som människor kan hundar vara allergiska mot olika ämnen, vilket kan leda till klåda och inflammation i örat.

Öronens anatomi
Hundar med hängande öron eller trånga hörselgångar har större risk att drabbas av otit, eftersom fukt lättare fastnar.

Främmande föremål
Grässtrån, frön eller annat skräp kan fastna i örat och orsaka irritation.

Symtom på otit

Kliar sig i örat
Hunden skakar ofta på huvudet och försöker klia sig med tassen.

Illaluktande öronvax
Öronvaxet kan vara mörkt, klibbigt och ha en obehaglig lukt.

Rött och svullet öra
Huden i örat kan vara röd, öm och svullen.

Skakningar på huvudet
Hunden skakar ofta på huvudet för att försöka bli av med klådan.

Behandling av otit

För att behandla otit måste den underliggande orsaken identifieras och behandlas. Veterinären undersöker örat och tar prover för att avgöra vad som orsakar inflammationen. Behandlingen kan inkludera:

Rengöring av örat
Veterinären eller du själv kan behöva rengöra örat regelbundet för att ta bort smuts och vax.

Öronmedicin
Du kommer att få medicin som du ska droppa i örat för att bekämpa infektionen och minska inflammationen.

Allergimedicin
Om allergier är orsaken kan din hund behöva allergimedicin.

Förebyggande av otit

Regelbundet kontrollera öronen
Titta efter tecken på rodnad, svullnad eller illaluktande vax.

Rengör öronen regelbundet
Följ veterinärens råd om hur ofta och hur du ska rengöra öronen.

Undvik att få vatten i öronen
När du badar hunden.

Behandla underliggande allergier
Om din hund har allergier, är det viktigt att behandla dem.

När ska du kontakta veterinär?

Om du misstänker att din hund har otit är det viktigt att kontakta veterinär så snart som möjligt. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto bättre är prognosen.

Så rengör du din hunds öron

Regelbunden öronrengöring är viktigt för att förebygga otit, eller öroninflammation. Det hjälper till att ta bort överflödigt vax, smuts och bakterier som kan samlas i örat och orsaka irritation.

Vad du behöver

- Öronrengöringsmedel för hund
- Bomullstussar
- Handduk

Så här gör du

Inspektera örat: Titta noga på örat. Är det rött, svullet eller har det en dålig lukt? Om du ser några tecken på irritation, kontakta din veterinär.
Värm upp rengöringsmedlet: Häll lite rengöringsmedel i handen och gnid mellan handflatorna för att värma det. Kall vätska kan skrämma hunden.
Fyll örat: Håll försiktigt upp örat och fyll hörselgången med rengöringsmedlet. Massera försiktigt basen av örat i några sekunder.
Låt hunden skaka: Låt hunden skaka på huvudet för att få ut överflödig vätska.
Torka örat: Torka försiktigt bort överflödig vätska och smuts med en bomullstuss. Var försiktig så att du inte petar för djupt in i örat.
Upprepa på andra örat: Upprepa proceduren på det andra örat.

Viktiga tips

Rengör inte för ofta
För ofta rengöring kan torka ut öronen och störa den naturliga balansen av bakterier.

Sluta om hunden protesterar
Om din hund verkar ha ont eller blir stressad, avbryt rengöringen och kontakta din veterinär.

Använd aldrig bomullspinnar
Bomullspinnar kan trycka in smuts och vax längre in i örat och skada trumhinnan.

Rådgör med din veterinär
Om din hund har återkommande öronproblem, kontakta din veterinär för råd om hur du ska ta hand om öronen.

Varma Hälsningar,
Veterinär
Giulia Li Donni

Så skapar du en trygg miljö för din omplaceringshund

Att adoptera en vuxen hund kan vara helt fantastiskt och underbart. Funderar du på att skaffa hund så är en bra strategi att fundera på om du har möjlighet att erbjuda ett hem till en som redan finns där ute och behöver dig. Och visst kan det kännas lockande att slippa valptiden med rumsrenhetsträning, ensamhetsträning, valpbitande och valpfnatt. MEN… det finns faktiskt inga garantier att du slipper allt det där bara för att du väljer att ta emot en vuxen hund.

Här kommer tips på saker som kan vara bra att tänka på om du funderar på att ta dig an en omplacering eller nyligen fått in en sådan i ditt liv.

Ta reda på så mycket som möjligt

Börja med att ta reda på så mycket som möjligt om hunden. Hur gammal är den, vad är det för ras/hundtyp, hur har dess liv sett ut fram till idag, hur social är den, har den mycket vakt eller jakt i sig, hur stor är den/kommer den att bli, vilken pälsvård behöver den, är den helt frisk, fått sina vaccinationer, etc etc. Ju mer du vet, desto lättare blir det att avgöra om du kommer kunna ge hunden ett bra liv eller ej utifrån de förutsättningar du har.

Har ni fler hundar eller andra djur i familjen? Försök om möjligt att få testa att de kommer överens på ett bra sätt. Att börja som jourhem eller med en provperiod är ett bra sätt att testa om hunden kommer ha möjlighet att passa in och trivas i er familj och vardag.

Tänk alltid i termerna av ett ”worst case-scenario”. Vad händer om hunden blir sjuk, om den inte går att lära att vara ensam, om den inte trivs i dagismiljö, om den är rädd för människor, djur eller miljöer? Se till att du har både ekonomiska och praktiska förutsättningar för att ta hand om utmaningar som dyker upp på vägen.

Första tiden

När hunden flyttar hem till er behöver den gott om tid för att landa i sitt nya liv. Hur lång tid det tar varierar både beroende på hundens personlighet och på vad den varit med om tidigare i livet. Även själva resan hem till er kan vara dramatisk, särskilt om den är lång och involverar främmande människor.

Många omplaceringshundar gör inte så mycket väsen av sig i början beroende på att de varit med om så mycket att de blivit lite ”avstängda” eller bortkopplade från sina känslor. De kan också vara lite avvaktande eftersom de ännu inte är trygga i sin nya miljö. Under den här perioden är det viktigt att ta det lugnt och inte utsätta hunden för många intryck utan låta den landa ordentligt i sin vardag.

Så småningom, ofta efter flera månader, börjar hunden reagera mer på sin omgivning och kanske visa fler ”oönskade” beteenden som skällande, koppeldrag, morrande mm. Men det här är ett tecken på att hunden börjar landa och vågar ge uttryck för sina känslor. I takt med att hunden blir respekterad och lyssnad på kommer uttrycken bli mer nyanserade.

Rutiner

En viktig del i att hjälpa hunden att landa är att ha regelbundna rutiner så att hunden har möjlighet att lära sig hur den nya tillvaron fungerar. Fasta mat-, sov- och promenadtider, några promenadrundor som återkommer, en trygg sovplats är några viktiga nycklar. Det är viktigt att börja med att skapa en trygghetszon där hunden kan koppla av och känna sig helt trygg. När trygghetszonen är etablerad kan ni börja utöka den genom miljö- och socialiseringsträning i små steg.

Tillgodose hundens behov, tillrättalägga tillvaron och träna

Det finns tre pusselbitar som är bra att ha i bakhuvudet när ni lägger upp vardagen för hunden:

- Tillgodose hundens behov så bra som möjligt, exvis när det kommer till fysisk aktivitet, mental stimulans, vila/återhämtning, att få utföra naturliga beteenden som att gnaga, slicka, gräva och en massa annat.

- Tillrättalägg tillvaron så att hunden inte utsätts för onödig stress. I början kan ni behöva tillrättalägga mycket för att så småningom minska ner på anpassningarna. Försök att arrangera miljön så att hunden är trygg och klarar av att uppföra sig på ett önskvärt sätt. Är hunden rädd eller osäker så måste du hitta det steg som hunden klarar utan att bli rädd, även om du tycker att hunden inte har anledning att vara rädd.

- Träna in beteenden som ni kan använda för att hjälpa hunden att hantera olika vardagssituationer. Det är många situationer i vår vardag som är lite konstiga för våra hundar och din uppgift är att lära hunden det den behöver för att klara av dem. Det kan exempelvis vara att träna på att gå fint vid sidan för att kunna möta hundar på en gångväg, att komma på inkallning, att sitta stilla och lyfta tassen för att få klorna klippta eller att bli undersökt av en veterinär. Allt måste tränas in i små steg och med fokus på det vi VILL att hunden ska göra snarare än det vi INTE vill att hunden ska göra.

Ta hjälp vid behov

Om du märker att din hund har svårt att anpassa sig till sitt nya liv så rekommenderar jag varmt att ta hjälp av en hundpsykolog/hundbeteendeutredare. Det är helt naturligt att det tar ett tag att landa i sin nya miljö, men om det inte börjar gå åt rätt håll inom en rimlig tid så är det viktigt att ta tag i situationen. Ju längre tiden går desto svårare blir det att fixa till.

Kärlek, nyfikenhet och lite träning

Med kärlek, nyfikenhet och lite träning kan du komma långt. Lär dig så mycket du kan om hundens behov och om hundspråk. Försök att tillgodose din hunds behov så bra du kan och var lyhörd för dess språk och signaler! Med tid och kärlek kan ni forma er gemensamma vardag!

Varmt lyckat till!

Hundpsykolog/hundbeteendeutredare
Kicki Fellstenius
@hundcoachenkicki

Sex tecken på att din hund är understimulerad – och hur du löser det

Mental och fysisk stimulans är avgörande för din hunds välmående. Precis som människor behöver hundar en blandning av motion, mental stimulans och social interaktion för att må bra. Om en hund inte får sina behov tillgodosedda, kan den bli understimulerad, vilket påverkar dess livskvalitet negativt och kan leda till en rad beteendeproblem. Men hur vet du om din hund är understimulerad? Och vad kan du i så fall göra åt det?

Tecken på understimulans

Rastlöshet
En understimulerad hund kan verka rastlös och ha svårt att koppla av. Den kan springa runt i hemmet, hoppa på människor eller andra djur, och ha svårt att sitta still.

Överdrivet skällande
Det är naturligt att hundar skäller, men om din hund skäller konstant utan någon uppenbar anledning kan det vara ett tecken på att den är frustrerad över brist på stimulans.

Slickande eller bitande
Hundar kan börja slicka eller bita på sina tassar eller andra kroppsdelar som ett sätt att hantera sin frustration. Detta kan i sin tur leda till hudirritationer och andra hälsoproblem.

Förstör saker
Om din hund tuggar sönder möbler, skor, eller andra föremål i hemmet kan det bero på att den är uttråkad och söker efter något att sysselsätta sig med.

Kraftiga reaktioner
En hund som är lugn till vardags men reagerar kraftigt när något händer och blir jättearg, superrädd eller överglad kan mycket väl vara understimulerad.

Apati eller depression
Precis som människor kan hundar bli deprimerade om de inte får tillräckligt med mental och fysisk stimulans. Tecken på detta kan vara att hunden drar sig undan, sover mer än vanligt, eller verkar ointresserad av aktiviteter som den tidigare tyckt om.

Vad kan du göra om din hund är understimulerad?

Om du misstänker att din hund är understimulerad så är det viktigt att ta tag i saken och förbättra situationen för hunden - framför allt för hundens välmåendes skull men också för att undvika problembeteenden framöver. Här är några förslag på åtgärder som du kan prova:

Fysisk aktivitet
Regelbunden och varierad motion är avgörande för din hunds hälsa. Lämna gångvägarna och traska ut i ostigad terräng så att din hund får kliva, klättra, krypa, hoppa och röra sig mer varierat. Tillgodose hundens behov av att röra sig i olika tempo antingen genom att promenera där hunden kan vara lös eller genom att själv springa eller cykla med hunden. Tänk på att anpassa den fysiska aktiviteten efter hundens typ, ålder och förutsättningar.

Mental stimulans
Ge hunden mental stimulans eller ”hjärngympa” i form av inlärningsövningar, nosarbete, balans/kroppskontroll och problemlösning. Lär den ett nytt tricks, låt den söka efter godis eller en leksak, balansera på stenar och klura på olika aktiveringsspel. Det är viktigt att utmaningarna är lagom stora så att hunden lyckas och tycker att det är kul.

Utflykter
Ta med din hund till nya platser och upptäck världen tillsammans. Låt hunden nosa och strosa och sitta och spana. Stötta vid behov och anpassa svårigheten på miljön utifrån vad din hund är trygg med.

Socialisering och umgänge
Många hundar uppskattar sällskap av andra hundar. Låt din hund umgås med andra hundar som den kommer bra överens med. De måste inte nödvändigtvis springa lösa tillsammans utan det kan också vara berikande att gå koppelpromenader med andra hundar.
Tänk på att varje hund är unik, så utgå från din hunds förutsättningar och behov. Är din hund av en typ som ursprungligen använts för hårt fysiskt arbete så behöver du kanske öka mängden fysisk aktivitet. Har den i stället gener från mentalt aktiva hundtyper så är det sannolikt där du ska lägga fokus. Prova dig fram och se om din hund verkar trivas med och må bra av aktiviteten.

Varmt lycka till och ha en HUNDerbar dag!

Hundcoachen
Kicki Fellstenius
Följ mig på @hundcoachenkicki @gladajyckar

Allergivänliga hundar

Drömmer du om att välkomna en fyrbent vän in i ditt liv, men är orolig för allergier? Du är inte ensam! Många med hundallergi funderar på att skaffa en allergivänlig hund. Däremot är det viktigt att förstå att det inte är en garanti för att du kommer att vara helt allergifri. Det finns många faktorer som påverkar allergier och det är viktigt att göra en noggrann övervägelse innan du skaffar hund. Genom att välja en ras som fäller mindre, kombinerat med noggrann pälsvård och ett rent hem, kan du dock öka dina chanser att leva ett allergifritt liv tillsammans med din bästa vän.

Vad orsakar hundallergier?

Hundallergier är främst kopplade till proteiner som finns i hundens dander (torra hudflagor), saliv och urin. Även om hundens päls i sig inte är den största boven, så fungerar den som en transportör av dessa allergener. Det innebär att hundar som fäller mindre hår kan vara bättre alternativ för allergiker.

Varför vissa rasar anses vara allergivänliga?

- Pälsen
Hundar med lockig eller sträv päls och mindre underull fäller vanligtvis mindre hår och producerar mindre mjäll.

- Mängden allergener
Allergener finns inte bara i pälsen; även saliv och urin kan vara problematiska.

- Individuella reaktioner
Det är också viktigt att komma ihåg att allergier är individuella. En ras som anses allergivänlig för vissa kan orsaka reaktioner hos andra.

Populära allergivänliga raser

Om du är på jakt efter en allergivänlig hund, här är några raser att överväga:
- Pudel
Känd för sin lockiga päls och finns i olika storlekar.

- Bichon Frisé
En liten, vit hund med tjock, lockig päls.

- Bichon Havanais
Liknar Bichon Frisé men med lite längre päls.

- Coton de Tulear
En liten, vit hund med mjuk, bomullsliknande päls.

- Schnauzer
Finns i olika storlekar och har en sträv, tät päls.

- Labradoodle
En populär blandras mellan Labrador Retriever och Pudel, ofta med lockig päls.

- Andra raser
Bedlington Terrier, Irish Soft Coated Wheaten Terrier, Lagotto Romagnolo, Portugisisk vattenhund och många fler blandraser som också kan passa.

Tips för att minimera allergier

Att leva med hund och allergi kräver lite extra arbete, men här är några tips för att hålla allergenerna i schack:

- Regelbunden Pälsvård
Borsta din hund ofta för att få bort lösa hår och mjäll.

- Badning
Använd ett allergivänligt schampo för att minska mängden allergener.

- Luftrenare
HEPA-filter är bra för att rena luften i ditt hem.

- Sovrummet
Håll hunden borta från sängen för att minska allergener under natten.

- Rengöring
Regelbunden dammsugning och rengöring av textilier kan göra stor skillnad.

- Luftfuktare
En luftfuktare kan hjälpa till att binda damm och pollen i luften.

- Mediciner
Det finns läkemedel som kan lindra allergisymptom.

- Allergitest
Om du är osäker på vilka allergener du reagerar på bör du göra ett allergitest.

Hitta rätt hund för dig

Att välja rätt hund handlar om mer än bara allergivänlighet. Här är några steg för att hitta din perfekta match:

- Träffa hundar
Spendera tid med olika raser för att se vilken som passar dig bäst.

- Besök uppfödare
Ställ frågor om hundens bakgrund och hälsa.

- Var beredd att testa
Att hitta den perfekta hunden kan ta tid, så ha tålamod!

Att skaffa en hund är en stor och spännande beslut. Med noggrant övervägande och förberedelse kan du hitta en fantastisk fyrbent vän som passar både ditt hjärta och din hälsa.

Lycka till!
Veterinär
Giulia Li Donni

Livmoderinflammation (pyometra) hos hund

Livmoderinflammation, eller pyometra som det också kallas, är en allvarlig bakteriell infektion som drabbar hundar, och även katter, efter löp. Denna infektion uppstår när tikens kropp producerar progesteron för att förbereda livmodern för en eventuell graviditet, även om ingen parning har skett. Pyometra kan drabba hundar oavsett ras och ålder, och det är viktigt att vara medveten om symtom och risker.

Vad är pyometra?

Under löpets cykel tjocknar livmoderväggen och antalet körtlar ökar, vilket skapar en ideal miljö för bakterietillväxt. Den vanligaste orsaken till pyometra hos unga tikar är administrering av könshormoner, vanligtvis utförd av en veterinär för att förhindra graviditet efter parning eller för att förhindra löp. Tyvärr kan dessa behandlingar leda till att pyometra utvecklas. För tikar som inte ska användas i avel är kirurgisk sterilisering den mest effektiva förebyggande åtgärden istället för att använda hormoner.

Det finns två huvudtyper av pyometra:
Öppen cervix
Det rinner var från livmodern ut genom slidan, vilket leder till vaginalt sekret som kan innehålla pus och blod.

Stängd cervix
Varet kan inte rinna ut och samlas istället i livmodern, vilket gör det svårare att upptäcka eftersom det inte kommer ut vaginalt sekret.

Symtom på pyometra

Tecknen på pyometra kan variera, men vanliga symptom inkluderar:
- Trötthet och depression
- Aptitlöshet
- Överdriven törst och urinering
- Uttorkning
- Vaginalt sekret (vid öppen cervix)

Om pyometra inte behandlas snabbt kan det leda till livshotande tillstånd som uttorkning, chock och koma, orsakade av bakteriella toxiner. Utan behandling är sjukdomen alltid dödlig.

Diagnos

Diagnosen pyometra kan ställas med flera olika metoder:

Blodprov
Vanligtvis observeras en ökning av vita blodkroppar(celler som bekämpar infektioner), vilket indikerar att kroppens immunsystem bekämpar en infektion. Anemi kan också påvisas på grund av förlust av röda blodkroppar, eftersom de bakteriella toxinerna kan minska produktionen av röda blodkroppar i benmärgen. På grund av den konstanta blodförlusten från den infekterade livmodern blir tiken alltmer anemisk och pyometra kan snabbt bli en nödsituation. I svåra fall kan en blodtransfusion vara nödvändig för att kompensera för förlusterna.

Vaginal utstryk
Genom att undersöka vaginalt sekret genom en mikroskop kan bakterier och vita blodkroppar visualiseras.

Ultraljud
Denna metod kan hjälpa till att avgöra livmoderns storlek, tjockleken på livmoderväggen och förekomsten av ackumulerad vätska inuti. Vid pyometra med stängd cervix är livmodern lätt att identifiera eftersom den ökar i volym. Vid pyometra med öppen cervix är livmodern inte så mycket större då varet rinner ut istället för att ackumuleras.

Röntgen
Om livmodern har ökat kraftigt i storlek kan den identifieras radiografiskt.

Behandling

Det mest effektiva sättet att behandla pyometra är kirurgi, där både livmoder och äggstockar avlägsnas. Detta gör att infektionen elimineras direkt. Hos tikar som fortfarande är i gott eller måttligt allmänt skick sker fullständig återhämtning efter operationen inom några dagar. Hos tikar i dåligt skick krävs mer aggressiv postoperativ behandling, med intravenös vätskebehandling, antibiotikabehandling och övervakning av blodprov. Med lämplig vård har även svåra fall ofta goda chanser att återhämta sig. Man bör komma ihåg att även om kirurgi kan utgöra en risk för ett försvagat djur, är alternativet utan behandling döden.

Förebyggande åtgärder

För att helt förhindra livmoderinflammation rekommenderas sterilisation av tikar som inte ska avlas, helst vid 6-12 månaders ålder. Detta minskar inte bara risken för livmoderinflammation utan också för tumörer i juvret. Riskerna med kirurgi hos friska djur är minimala. Det är också möjligt att sterilisera äldre tikar tack vare framsteg inom anestesiprotokoll och stödåtgärder som vidtas före, under och efter operationen.

Att vara medveten om riskerna med pyometra och dess symptom är avgörande för att skydda din hunds hälsa. Kontakta alltid din veterinär om du misstänker att din tik har symtom på livmoderinflammation. Tidiga upptäckten kan rädda liv!

Varma hälsningar,
Veterinär
Giulia Li Donni

Valpfnatt, valpryck eller zoomies

Har du nyligen fått hem en ny liten familjemedlem? Eller minns du hur det var när din numera vuxna vovve var valp? Ja i så fall har du säkert råkat ut för ”valpfnatt” eller ”zoomies” som det också kallas. Helt plötsligt förvandlas valpen till en galen virvelvind som far fram genom hemmet och skäller eller morrar och kanske biter i allt som kommer i dess väg. Ofta händer det på kvällen när resten av familjen vill varva ner och ta det lugnt.

Fullt naturligt

Det här är fullt naturligt och brukar kallas för ”valpfnatt” eller ”zoomies”. De kan uppstå när valpen är riktigt glad, har spring i benen eller har fått en massa intryck som behöver bearbetas. Det händer ofta när valpen är lite överstimulerad och övertrött och egentligen behöver vila. Men för att komma till ro behöver den först lätta lite på trycket inombords genom att rusa runt.

Ofarligt

Det är ingen fara att låta valpen hållas så länge det inte rent fysiskt finns risk att valpen skadar sig pga att det är trångt eller att ni är på en för ändamålet olämplig plats.

Hjälp hunden att varva ner vid behov

Oftast lugnar valpen ner sig av sig själv efter en stund, men ibland kan den behöva lite hjälp med att varva ner. Hjälpen kan bestå av att du avleder med några utspridda godisbitar på golvet eller ett tuggben eller någon annan lugn sysselsättning.

Blir lugnare med tiden

Beteendet växer ofta bort eller minskar med tiden, men många hundar fortsätter att fnatta runt emellanåt även som vuxna. Ofta när de blir riktigt glada, är lite överstimulerade eller har badat.

Ha en HUNDerbar valptid!

Hundcoachen
Kicki Fellstenius
@hundcoachenkicki

Hjälp din hund att bli bekväm med omvårdnad

Många hundar känner sig oroliga eller rädda inför vissa skötselrutiner, som kloklippning, bad, borstning och tandborstning. Det är helt naturligt att hundar kan uppleva dessa situationer som stressiga, särskilt om de har haft negativa erfarenheter tidigare eller om de inte har fått vänja sig vid det i tidig ålder. Men med tålamod och rätt strategier kan du hjälpa din hund att bli mer avslappnad och bekväm under dessa rutiner. Här kommer några tips för att göra omvårdnaden till en trygg och positiv upplevelse för din hund.

Skapa positiva associationer

Ett av de viktigaste sätten att hjälpa en hund att överkomma sin rädsla är att skapa positiva associationer med den aktivitet som gör dem nervösa. Belöna din hund med godsaker, klappar och beröm varje gång du introducerar något som annars skulle kunna vara stressande, som klotången vid kloklippning eller tandborsten. Börja alltid försiktigt och belöna ofta.
Om din hund till exempel är rädd för kloklippning, börja med att bara visa klotången utan att använda den, och ge din hund en godbit. Upprepa detta några gånger tills din hund börjar associera verktyget med något positivt, och ta sedan små små steg mot att klippa en klo i taget. Det kan ta tid, men tålamod lönar sig!

Ta små steg och bygg upp toleransen

Tvinga aldrig fram en skötselrutin, då det kan förstärka hundens rädsla. Istället bör du gradvis vänja hunden vid varje moment. Om hunden är rädd för bad, börja med att få den bekväm med att bara vara i badrummet utan att vattnet är på. Ge mycket beröm och belöningar. Nästa steg kan vara att vänja hunden vid att stå i badkaret utan att vattnet används. Fortsätt stegvis tills din hund är bekväm med hela processen.
Detta gradvisa tillvägagångssätt, även kallat "desensibilisering" eller ”gradvis tillvänjning”, hjälper din hund att vänja sig vid situationen över tid utan att bli överväldigad.

Gör rutinerna till en lugn och trevlig stund

Din egen inställning och energi spelar en stor roll i hur din hund reagerar. Om du känner dig stressad eller orolig under kloklippning eller bad, kommer din hund att märka det och spegla ditt beteende. Försök att hålla dig lugn och tala mjukt till din hund. Ha gott om tid på dig så att du inte skyndar genom processen.

Spela gärna lugn musik eller skapa en avkopplande miljö genom att undvika höga ljud eller plötsliga rörelser. Allt detta kan bidra till att sänka hundens stressnivåer och göra stunden mer behaglig.

Använd rätt verktyg och tekniker

Ibland kan rädslan bero på att verktygen som används är obekväma eller att tekniken inte är optimal. Till exempel kan en slö klotång orsaka obehag eller till och med smärta vid kloklippning, vilket naturligtvis leder till rädsla. Se till att använda verktyg av hög kvalitet och som är lämpliga för din hunds storlek och behov.

När det gäller tandborstning kan du testa olika typer av tandborstar eller tandkrämer för att se vad som passar bäst för din hund. Börja försiktigt med att bara vänja hunden vid att få sina tänder undersökta innan du försöker med själva borstningen.

Ha tålamod – varje hund är unik

Alla hundar är olika, och vissa kan behöva mer tid än andra för att bli bekväma med vissa rutiner. Det är viktigt att du har tålamod och inte pressar din hund. Att skynda på processen kan öka hundens ångest och rädsla, vilket bara gör det svårare på lång sikt.

Om du märker att din hund verkligen har stora problem med någon specifik skötselrutin kan du överväga att ta hjälp av en hundtränare eller veterinär som kan ge professionella råd och vägledning.

Sammanfattningsvis: Skapa trygghet och positiva upplevelser

Rädsla för skötselrutiner som kloklippning, bad och tandborstning är vanligt, men det går att hjälpa hunden att bli bekvämare. Genom att skapa positiva associationer, ta det i små steg och använda rätt verktyg kan du göra skötselrutinerna till en lugn och trygg stund för din hund. Glöm inte att vara tålmodig och ta hänsyn till din hunds individuella behov och rädslor. Med tid och kärlek kommer din hund att bli mer bekväm med dessa viktiga delar av deras hälsa och välmående.

Hundcoachen
Kicki Fellstenius

Vi som bloggar här

Furry Family's veterinär Giulia Li Donni har arbetat som veterinär i över 10 år. Hon driver idag egen veterinärklinik på Östermalm i Stockholm. Kicki Fellstenius är hundpsykolog, hundägarecoach och hundinstruktör. Kicki är också grundare av Glada Jyckar där du kan gå valpkurser, lydnadskurser, kantarellsökskurs mm.

Se fler inlägg

Välkommen tillbaka!