Få din hund att sluta dra i kopplet

Hem / Få din hund att sluta dra i kopplet

Få din hund att sluta dra i kopplet

Drömde du om härliga långpromenader tillsammans med din hund, men hamnade i stället i en evig dragkamp? Antingen hänger hunden intensivt längst fram i kopplet och flänger från sida till sida eller fastnar vid varenda doftfläck och vägrar att gå. För många hundägare är det verkligheten och de njutningsfulla promenaderna lyser med sin frånvaro.

Varför drar hunden i kopplet?

Det finns många orsaker till koppeldragande och en av dem är att du helt enkelt inte har tränat tillräckligt! Att gå i koppel är onaturligt för hunden så det behövs en hel del träning. Har du dessutom en stor hund med hög aktivitetsnivå så är det inte så lätt för hunden att göra rätt.
Är din hund:
- Understimulerad
- Överstimulerad
- Stressad
- Rädd
- I obalans av någon annan anledning

så är det ännu svårare för hunden att gå följsamt i koppel. Det är också lätt hänt att hunden råkar lära sig att det lönar sig att dra i kopplet. Om den då och då lyckas dra sig fram till spännande dofter, kompisar eller bara framåt på promenaden så blir det en lönsam strategi för hunden vilket leder till att koppeldragandet förstärks.

Olika hundar har olika lätt för att gå följsamt i koppel och det beror delvis på hundens genetiska förutsättningar. Exempel på hundtyper som kan ha lite extra stora koppelutmaningar är polarhundar som är avlade för att dra släde och drivande jakthundar som ska kunna springa kilometervis med nosen i backen.

Harmoniska hundpromenader

Oavsett hundtyp och träningsbakgrund så finns det goda möjligheter att skapa förutsättningar för harmoniska hundpromenader utan koppeldragande och stretande. Målsättningen är att promenaderna ska vara trevliga både för hund och människa och att båda kan njuta av omgivningen och av varandras sällskap. I det här inlägget delar jag med mig av mina bästa tips för att göra promenaderna njutningsfulla för både dig och din hund!

Koppel och koppelhantering

Det första du ska göra är att se över hundens utrustning. Av någon anledning är ett ”vanligt standardkoppel” cirka 2 meter långt och det ger väldigt begränsad rörelsefrihet för hunden. Tänk dig själv vilken frustration att vara fast i en annan individ med så lite svängrum! Om du i stället skaffar ett 4-5-meterskoppel (eller sätter ihop två vanliga) så får hunden avsevärt mer rörelsefrihet. För vissa hundar kan ett längre koppel vara allt som behövs för att lösa problemet med koppeldragande.

Långkopplet kombinerar du med en bekväm sele så att du inte riskerar att det blir ryck i halsen på hunden. Ryck kan leda till skador, smärta och obehag så det ska du undvika till varje pris. Tänk också på hur du hanterar kopplet, mjukbromsa hunden och stör inte hunden i onödan med kopplet. Prata med hunden och försök att använda kopplet så lite som möjligt.

Aktivera innan och under promenaden

En vanlig orsak till koppeldragande är att hunden är understimulerad och har överskottsenergi. Genom att aktivera hunden innan och under promenaden så får hunden utlopp för sitt behov av mental stimulans och därmed lättare att gå följsamt i kopplet. Gör några aktiveringsövningar redan inomhus, exempelvis godissök, tricks eller balansövningar. Aktivera sedan hunden regelbundet under promenaden. Då får din hund utlopp för sin energi på ett bra sätt samtidigt som den lär sig att det händer roliga saker hos dig på promenaden. Om du är tråkig och går i din egen värld blir hunden mer intresserad av allt annat och koppeldragandet ökar.

Höja tempot

Många hundar har behov av att röra sig i ett högre tempo än vår naturliga promenadtakt. Kanske kan du ge hunden utlopp för sitt rörelsebehov genom att cykla eller jogga med hunden? Eller ha den lös i inhägnad eller långlina. Om hunden får springa av sig ibland så kan den lättare anpassa sig till ditt tempo i andra situationer. Tänk på att ha en bra sele på hunden och att du tränar upp dess kondition i lagom takt så att den ökade mängden fysisk aktivitet inte leder till skador. Och självklart måste aktivitetsnivån anpassas efter hundens ålder och fysiska förutsättningar.

Låt hunden dra

Ytterligare ett sätt att få hunden mer följsam i koppel kan faktiskt vara att låta hunden dra. Sätt på hunden en ergonomisk dragsele och dig själv ett midjebälte och tillåt hunden att dra i kopplet. Sätt gärna en signal på beteendet, exvis ”varsågod att dra”. Genom att hunden får utlopp för sitt behov av att dra kan det bli lättare att få den att gå följsamt i andra situationer. Dessutom kan du använda dragsignalen för att belöna hunden när den går följsamt i kopplet och då kommer följsamheten att förstärkas.

Hundens promenad

En viktig sak att tänka på är att promenaden i första hand är för hundens skull. Inte bara… men i första hand. Självklart är promenaderna viktiga även för oss hundägare men de är ännu viktigare för hunden. Det är liksom hundens tid att få utlopp för sin energi och sina intressen. Så låt hunden nosa. Låt hunden välja väg. Kanske även tempo. Inom rimliga gränser så klart, du behöver inte låta hunden dra dig in på grannens tomt eller ner i ett lerigt dike. Jag rekommenderar att du så ofta du kan genomför närvarandepromenader som går ut på att du är 100% närvarande i nuet (dvs lämnar mobilen hemma eller i fickan) och följer med din hund ut på upptäcktsfärd. Låt hunden välja väg och följ efter och se på världen med din hunds ögon! Det är oerhört berikande både för hunden och för oss människor.

Nosa/strosa och transport

Dela gärna upp promenaden i nosa/strosa och transport-sträckor. Nosa/strosa har de flesta hundar lätt för; de får lukta på saker i sin takt och stanna upp och titta när något spännande händer. Gradvis kan du även vänja hunden vid transport-sträckor som kan vara lite svårare; kortare sträckor i början och längre efter hand. Vid nosa/strosa anpassar du dig efter hundens tempo och vid transport anpassar sig hunden efter ditt. Transport är perfekt när du ska ta dig från punkt A till B eller när du vill ut och motionera tillsammans med din hund. Transport är något som hunden måste tränas till gradvis. Säg samma sak varje gång, exvis ”nära”, gå en kort sträcka (bara någon meter i början), belöna och slå sedan av på tempot och växla över till nosa/strosa igen. Upprepa då och då på promenaden tills det går lätt att få med hunden på transportsträckorna.

Träna hunden att inte dra i kopplet

Självklart kan du också träna hunden att inte dra. När du ska lära hunden att inte göra något så är bästa sättet att fundera på vad det är du vill att hunden ska göra i stället. Och så förstärka det beteendet genom att belöna det. I det här fallet vill vi att hunden ska gå med slakt koppel och det är det du ska fokusera på. Belöna varje gång hunden går med slakt koppel genom att exempelvis berömma med rösten, ge en godisbit, leka med hunden, hitta på en rolig aktivitet eller ge signalen ”varsågod att dra” eller ”varsågod att nosa”.

Lägg grunden för träningen i en situation där det är lätt för hunden att göra rätt, dvs i en miljö utan allt för mycket störningar. Kanske behöver du börja inomhus för att hunden ska klara av att gå följsamt i koppel. Träna i störningsfri miljö tills hunden börjar förstå konceptet att gå med slakt koppel. Sedan kan du varva träning i lätta situationer med träning i lite svårare. Men om hunden inte klarar att gå med slakt koppel så har du gått lite för fort fram och får träna i enklare miljöer ett tag till. Belöna varje gång kopplet är slakt och se till att du hinner ge många belöningar innan kopplet riskerar att sträckas.

Man får ofta tipset att träna koppelgående genom att stanna och vänta ut hunden varje gång den drar i kopplet. Men det ger gärna en jojo-effekt med en hund som springer längst ut i kopplet, kommer tillbaka när du stannar, springer längst ut igen, etc. Dessutom byggs det lätt upp frustration i hunden vilket kan öka svårigheterna med koppelgående. Om du i stället fokuserar på att belöna hunden innan den hinner göra fel så kommer du förstärka det önskvärda beteendet och få en hund som går fint och följsamt i koppel.

Varmt lycka till med träningen! Vill du ha fler tips och råd om koppelgående så kan du lyssna på avsnitt 13 av Hundpodden med Kicki & Tage: Hundlivets tre vanligaste vardagsutmaningar – koppelgående, inkallning och skällande.

/Hundpsykologen Kicki

2023-09-07 15:00:00

hundpsykologen kicki kicki fellstenius hundbeteende

Blogginlägg från Furry Family

Nose Work – ett enkelt sätt att aktivera hunden hemma!

Har du hört talas om Nose Work och är sugen på att prova? Hundar har en fantastisk nos och de mår bra av att få använda den. Om du låter din hund träna Nose Work några gånger i veckan så kommer han eller hon bli mer välbalanserad och harmonisk, ha lättare att koppla av och få bättre självförtroende. Dessutom kommer ert samarbete förbättras vilket smittar av sig på andra situationer i vardagen. Jag kan varmt rekommendera Nose Work som vardagsaktivering och om du är sugen på att tävla så är Nose Work en superbra hundsport att börja med.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg där jag berättar om Nose Work och ger tips på en enkel övning för att komma igång. Här kommer ytterligare en övning som är lätt att göra hemma.

Du behöver
För den här övningen behöver du

- Eucalyptus-hydrolat avsett för Nose Work
- En möbeltass att sätta doften på
- Några olika kartonger
- Godisbitar som hunden älskar

Förberedande sökövning

Först ska du göra en förberedande övning som går ut på att lära hunden att det lönar sig att nosa på kartongerna.

Gör så här:

Be hunden sitta och vänta (eller be någon hålla hunden)
Placera ut kartongerna med 1-2 meters mellanrum
Lägg en godisbit på varje kartong. Hunden får gärna titta på när du gör steg 2 och 3.
Gå tillbaka till hunden och säg ”sök” (eller annan valfri signal som ”nosa”, ”leta” eller liknande) och gör en svepande rörelse i riktning mot kartongerna.
Låt hunden nosa rätt på och äta upp alla godisbitarna.
När godisbitarna är slut så håller du en godisbit framför hundens nos och drar hunden bort från kartongerna med godisbiten som en ”magnet”.
Ta en liten paus och upprepa steg 3-6. Flytta gärna om kartongerna lite innan du börjar.

När du gjort den här övningen några gånger känner hunden igen situationen och vet att det lönar sig att söka bland kartongerna och ni är redo att ta nästa steg.

Övning: Godissök med eucalyptus-doften

Nu ska du göra en övning där du börjar introducera doften eucalyptus till din hund. Målet är att hunden ska börja förstå att godiset vankas där eucalyptusdoften finns.

Förberedelser
Välj ut en av kartongerna som ska bli den som ska innehålla doften av eucalyptus. Gör ett litet hål (ca 1 cm i diameter) i locket på kartongen och placera en möbeltass nära hålet på lockets insida. Droppa 1-2 droppar eucalyptus på möbeltassen och låt hydrolatet sugas in i möbeltassen. Stäng locket.

Gör så här:

Be hunden sitta och vänta (eller be någon hålla hunden)
Placera ut doft-kartongen och övriga kartonger med 1-2 meters mellanrum
Lägg en godisbit bredvid hålet på den kartong som innehåller eucalyptusdoften. Hunden får gärna titta på när du gör steg 2 och 3.
Gå tillbaka till hunden och säg ”sök” (eller annan valfri signal som ”nosa”, ”leta” eller liknande) och gör en svepande rörelse i riktning mot kartongerna.
Låt hunden nosa rätt på och äta upp godisbiten.
Håll därefter en godisbit framför hundens nos och dra hunden bort från kartongerna med godisbiten som en ”magnet”.
Ta en liten paus och upprepa steg 3-6. Flytta gärna om kartongerna lite innan du börjar.

Varje gång hunden hittar sin godisbit så kommer den också känna doften av eucalyptus. När du gjort övningen tillräckligt många gånger kommer hunden att börja söka sig till eucalyptuskartongen även om det inte ligger någon godisbit bredvid hålet.

Övning: Eucalyptussök utan godis bredvid

Så småningom kan du prova att låta hunden göra övningen utan att det ligger en godisbit bredvid hålet på doftkartongen. Belöna direkt med en godisbit från handen när du ser att hunden söker sig mot doften. Ge godisbiten nära hålet så att hunden fortsätter att förknippa eucalyptusdoften med godis. Varva gärna omgångar där det ligger godis bredvid och där det inte ligger godis bredvid.

Några tips
Här kommer några saker som kan vara bra att tänka på:

- Håll dig i bakgrunden och låt hunden jobba ostört. Det är du som startar igång söket men hunden som gör jobbet. Om hunden inte söker självständigt så har du troligtvis gjort övningen för svår och behöver backa lite i träningen. Eller så är hunden trött och behöver en paus.
- Om du inte vill satsa aktivt på hundsporten Nose Work utan enbart vill använda nosarbete som aktivering så kan du använda någon doft som du har hemma, som exempelvis kanel eller en specifik tedoft. Tänk dock på att använda samma doft varje gång du tränar.
- Vill du träna mer målmedvetet? Gå en kurs eller skaffa mer kunskap innan du tränar vidare.
- Det viktigaste är att ha kul tillsammans!

Varmt lycka till med träningen!

Hundcoachen
Kicki Fellstenius
@hundcoachenkicki

Öroninflammation hos hund

Öroninflammation, eller otit, är ett vanligt problem hos våra fyrbenta vänner som kan orsaka stor obehag för hunden. Även om det ibland kan verka som en mindre irritation, kan otit snabbt utvecklas till en smärtsam och långvarig åkomma om den inte behandlas i tid. Det är därför viktigt för hundägare att vara uppmärksamma på tecken på öronproblem och vidta förebyggande åtgärder.

Vad är otit?

Otit, eller öroninflammation, är en vanlig sjukdom hos hundar. Det innebär att huden i örat blir irriterad och inflammerad.

Varför får hundar otit?

Bakterier och jäst
Dessa små organismer trivs i fuktiga miljöer och kan orsaka infektioner i örat.

Allergier
Precis som människor kan hundar vara allergiska mot olika ämnen, vilket kan leda till klåda och inflammation i örat.

Öronens anatomi
Hundar med hängande öron eller trånga hörselgångar har större risk att drabbas av otit, eftersom fukt lättare fastnar.

Främmande föremål
Grässtrån, frön eller annat skräp kan fastna i örat och orsaka irritation.

Symtom på otit

Kliar sig i örat
Hunden skakar ofta på huvudet och försöker klia sig med tassen.

Illaluktande öronvax
Öronvaxet kan vara mörkt, klibbigt och ha en obehaglig lukt.

Rött och svullet öra
Huden i örat kan vara röd, öm och svullen.

Skakningar på huvudet
Hunden skakar ofta på huvudet för att försöka bli av med klådan.

Behandling av otit

För att behandla otit måste den underliggande orsaken identifieras och behandlas. Veterinären undersöker örat och tar prover för att avgöra vad som orsakar inflammationen. Behandlingen kan inkludera:

Rengöring av örat
Veterinären eller du själv kan behöva rengöra örat regelbundet för att ta bort smuts och vax.

Öronmedicin
Du kommer att få medicin som du ska droppa i örat för att bekämpa infektionen och minska inflammationen.

Allergimedicin
Om allergier är orsaken kan din hund behöva allergimedicin.

Förebyggande av otit

Regelbundet kontrollera öronen
Titta efter tecken på rodnad, svullnad eller illaluktande vax.

Rengör öronen regelbundet
Följ veterinärens råd om hur ofta och hur du ska rengöra öronen.

Undvik att få vatten i öronen
När du badar hunden.

Behandla underliggande allergier
Om din hund har allergier, är det viktigt att behandla dem.

När ska du kontakta veterinär?

Om du misstänker att din hund har otit är det viktigt att kontakta veterinär så snart som möjligt. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto bättre är prognosen.

Så rengör du din hunds öron

Regelbunden öronrengöring är viktigt för att förebygga otit, eller öroninflammation. Det hjälper till att ta bort överflödigt vax, smuts och bakterier som kan samlas i örat och orsaka irritation.

Vad du behöver

- Öronrengöringsmedel för hund
- Bomullstussar
- Handduk

Så här gör du

Inspektera örat: Titta noga på örat. Är det rött, svullet eller har det en dålig lukt? Om du ser några tecken på irritation, kontakta din veterinär.
Värm upp rengöringsmedlet: Häll lite rengöringsmedel i handen och gnid mellan handflatorna för att värma det. Kall vätska kan skrämma hunden.
Fyll örat: Håll försiktigt upp örat och fyll hörselgången med rengöringsmedlet. Massera försiktigt basen av örat i några sekunder.
Låt hunden skaka: Låt hunden skaka på huvudet för att få ut överflödig vätska.
Torka örat: Torka försiktigt bort överflödig vätska och smuts med en bomullstuss. Var försiktig så att du inte petar för djupt in i örat.
Upprepa på andra örat: Upprepa proceduren på det andra örat.

Viktiga tips

Rengör inte för ofta
För ofta rengöring kan torka ut öronen och störa den naturliga balansen av bakterier.

Sluta om hunden protesterar
Om din hund verkar ha ont eller blir stressad, avbryt rengöringen och kontakta din veterinär.

Använd aldrig bomullspinnar
Bomullspinnar kan trycka in smuts och vax längre in i örat och skada trumhinnan.

Rådgör med din veterinär
Om din hund har återkommande öronproblem, kontakta din veterinär för råd om hur du ska ta hand om öronen.

Varma Hälsningar,
Veterinär
Giulia Li Donni

Så skapar du en trygg miljö för din omplaceringshund

Att adoptera en vuxen hund kan vara helt fantastiskt och underbart. Funderar du på att skaffa hund så är en bra strategi att fundera på om du har möjlighet att erbjuda ett hem till en som redan finns där ute och behöver dig. Och visst kan det kännas lockande att slippa valptiden med rumsrenhetsträning, ensamhetsträning, valpbitande och valpfnatt. MEN… det finns faktiskt inga garantier att du slipper allt det där bara för att du väljer att ta emot en vuxen hund.

Här kommer tips på saker som kan vara bra att tänka på om du funderar på att ta dig an en omplacering eller nyligen fått in en sådan i ditt liv.

Ta reda på så mycket som möjligt

Börja med att ta reda på så mycket som möjligt om hunden. Hur gammal är den, vad är det för ras/hundtyp, hur har dess liv sett ut fram till idag, hur social är den, har den mycket vakt eller jakt i sig, hur stor är den/kommer den att bli, vilken pälsvård behöver den, är den helt frisk, fått sina vaccinationer, etc etc. Ju mer du vet, desto lättare blir det att avgöra om du kommer kunna ge hunden ett bra liv eller ej utifrån de förutsättningar du har.

Har ni fler hundar eller andra djur i familjen? Försök om möjligt att få testa att de kommer överens på ett bra sätt. Att börja som jourhem eller med en provperiod är ett bra sätt att testa om hunden kommer ha möjlighet att passa in och trivas i er familj och vardag.

Tänk alltid i termerna av ett ”worst case-scenario”. Vad händer om hunden blir sjuk, om den inte går att lära att vara ensam, om den inte trivs i dagismiljö, om den är rädd för människor, djur eller miljöer? Se till att du har både ekonomiska och praktiska förutsättningar för att ta hand om utmaningar som dyker upp på vägen.

Första tiden

När hunden flyttar hem till er behöver den gott om tid för att landa i sitt nya liv. Hur lång tid det tar varierar både beroende på hundens personlighet och på vad den varit med om tidigare i livet. Även själva resan hem till er kan vara dramatisk, särskilt om den är lång och involverar främmande människor.

Många omplaceringshundar gör inte så mycket väsen av sig i början beroende på att de varit med om så mycket att de blivit lite ”avstängda” eller bortkopplade från sina känslor. De kan också vara lite avvaktande eftersom de ännu inte är trygga i sin nya miljö. Under den här perioden är det viktigt att ta det lugnt och inte utsätta hunden för många intryck utan låta den landa ordentligt i sin vardag.

Så småningom, ofta efter flera månader, börjar hunden reagera mer på sin omgivning och kanske visa fler ”oönskade” beteenden som skällande, koppeldrag, morrande mm. Men det här är ett tecken på att hunden börjar landa och vågar ge uttryck för sina känslor. I takt med att hunden blir respekterad och lyssnad på kommer uttrycken bli mer nyanserade.

Rutiner

En viktig del i att hjälpa hunden att landa är att ha regelbundna rutiner så att hunden har möjlighet att lära sig hur den nya tillvaron fungerar. Fasta mat-, sov- och promenadtider, några promenadrundor som återkommer, en trygg sovplats är några viktiga nycklar. Det är viktigt att börja med att skapa en trygghetszon där hunden kan koppla av och känna sig helt trygg. När trygghetszonen är etablerad kan ni börja utöka den genom miljö- och socialiseringsträning i små steg.

Tillgodose hundens behov, tillrättalägga tillvaron och träna

Det finns tre pusselbitar som är bra att ha i bakhuvudet när ni lägger upp vardagen för hunden:

- Tillgodose hundens behov så bra som möjligt, exvis när det kommer till fysisk aktivitet, mental stimulans, vila/återhämtning, att få utföra naturliga beteenden som att gnaga, slicka, gräva och en massa annat.

- Tillrättalägg tillvaron så att hunden inte utsätts för onödig stress. I början kan ni behöva tillrättalägga mycket för att så småningom minska ner på anpassningarna. Försök att arrangera miljön så att hunden är trygg och klarar av att uppföra sig på ett önskvärt sätt. Är hunden rädd eller osäker så måste du hitta det steg som hunden klarar utan att bli rädd, även om du tycker att hunden inte har anledning att vara rädd.

- Träna in beteenden som ni kan använda för att hjälpa hunden att hantera olika vardagssituationer. Det är många situationer i vår vardag som är lite konstiga för våra hundar och din uppgift är att lära hunden det den behöver för att klara av dem. Det kan exempelvis vara att träna på att gå fint vid sidan för att kunna möta hundar på en gångväg, att komma på inkallning, att sitta stilla och lyfta tassen för att få klorna klippta eller att bli undersökt av en veterinär. Allt måste tränas in i små steg och med fokus på det vi VILL att hunden ska göra snarare än det vi INTE vill att hunden ska göra.

Ta hjälp vid behov

Om du märker att din hund har svårt att anpassa sig till sitt nya liv så rekommenderar jag varmt att ta hjälp av en hundpsykolog/hundbeteendeutredare. Det är helt naturligt att det tar ett tag att landa i sin nya miljö, men om det inte börjar gå åt rätt håll inom en rimlig tid så är det viktigt att ta tag i situationen. Ju längre tiden går desto svårare blir det att fixa till.

Kärlek, nyfikenhet och lite träning

Med kärlek, nyfikenhet och lite träning kan du komma långt. Lär dig så mycket du kan om hundens behov och om hundspråk. Försök att tillgodose din hunds behov så bra du kan och var lyhörd för dess språk och signaler! Med tid och kärlek kan ni forma er gemensamma vardag!

Varmt lyckat till!

Hundpsykolog/hundbeteendeutredare
Kicki Fellstenius
@hundcoachenkicki

Sex tecken på att din hund är understimulerad – och hur du löser det

Mental och fysisk stimulans är avgörande för din hunds välmående. Precis som människor behöver hundar en blandning av motion, mental stimulans och social interaktion för att må bra. Om en hund inte får sina behov tillgodosedda, kan den bli understimulerad, vilket påverkar dess livskvalitet negativt och kan leda till en rad beteendeproblem. Men hur vet du om din hund är understimulerad? Och vad kan du i så fall göra åt det?

Tecken på understimulans

Rastlöshet
En understimulerad hund kan verka rastlös och ha svårt att koppla av. Den kan springa runt i hemmet, hoppa på människor eller andra djur, och ha svårt att sitta still.

Överdrivet skällande
Det är naturligt att hundar skäller, men om din hund skäller konstant utan någon uppenbar anledning kan det vara ett tecken på att den är frustrerad över brist på stimulans.

Slickande eller bitande
Hundar kan börja slicka eller bita på sina tassar eller andra kroppsdelar som ett sätt att hantera sin frustration. Detta kan i sin tur leda till hudirritationer och andra hälsoproblem.

Förstör saker
Om din hund tuggar sönder möbler, skor, eller andra föremål i hemmet kan det bero på att den är uttråkad och söker efter något att sysselsätta sig med.

Kraftiga reaktioner
En hund som är lugn till vardags men reagerar kraftigt när något händer och blir jättearg, superrädd eller överglad kan mycket väl vara understimulerad.

Apati eller depression
Precis som människor kan hundar bli deprimerade om de inte får tillräckligt med mental och fysisk stimulans. Tecken på detta kan vara att hunden drar sig undan, sover mer än vanligt, eller verkar ointresserad av aktiviteter som den tidigare tyckt om.

Vad kan du göra om din hund är understimulerad?

Om du misstänker att din hund är understimulerad så är det viktigt att ta tag i saken och förbättra situationen för hunden - framför allt för hundens välmåendes skull men också för att undvika problembeteenden framöver. Här är några förslag på åtgärder som du kan prova:

Fysisk aktivitet
Regelbunden och varierad motion är avgörande för din hunds hälsa. Lämna gångvägarna och traska ut i ostigad terräng så att din hund får kliva, klättra, krypa, hoppa och röra sig mer varierat. Tillgodose hundens behov av att röra sig i olika tempo antingen genom att promenera där hunden kan vara lös eller genom att själv springa eller cykla med hunden. Tänk på att anpassa den fysiska aktiviteten efter hundens typ, ålder och förutsättningar.

Mental stimulans
Ge hunden mental stimulans eller ”hjärngympa” i form av inlärningsövningar, nosarbete, balans/kroppskontroll och problemlösning. Lär den ett nytt tricks, låt den söka efter godis eller en leksak, balansera på stenar och klura på olika aktiveringsspel. Det är viktigt att utmaningarna är lagom stora så att hunden lyckas och tycker att det är kul.

Utflykter
Ta med din hund till nya platser och upptäck världen tillsammans. Låt hunden nosa och strosa och sitta och spana. Stötta vid behov och anpassa svårigheten på miljön utifrån vad din hund är trygg med.

Socialisering och umgänge
Många hundar uppskattar sällskap av andra hundar. Låt din hund umgås med andra hundar som den kommer bra överens med. De måste inte nödvändigtvis springa lösa tillsammans utan det kan också vara berikande att gå koppelpromenader med andra hundar.
Tänk på att varje hund är unik, så utgå från din hunds förutsättningar och behov. Är din hund av en typ som ursprungligen använts för hårt fysiskt arbete så behöver du kanske öka mängden fysisk aktivitet. Har den i stället gener från mentalt aktiva hundtyper så är det sannolikt där du ska lägga fokus. Prova dig fram och se om din hund verkar trivas med och må bra av aktiviteten.

Varmt lycka till och ha en HUNDerbar dag!

Hundcoachen
Kicki Fellstenius
Följ mig på @hundcoachenkicki @gladajyckar

Allergivänliga hundar

Drömmer du om att välkomna en fyrbent vän in i ditt liv, men är orolig för allergier? Du är inte ensam! Många med hundallergi funderar på att skaffa en allergivänlig hund. Däremot är det viktigt att förstå att det inte är en garanti för att du kommer att vara helt allergifri. Det finns många faktorer som påverkar allergier och det är viktigt att göra en noggrann övervägelse innan du skaffar hund. Genom att välja en ras som fäller mindre, kombinerat med noggrann pälsvård och ett rent hem, kan du dock öka dina chanser att leva ett allergifritt liv tillsammans med din bästa vän.

Vad orsakar hundallergier?

Hundallergier är främst kopplade till proteiner som finns i hundens dander (torra hudflagor), saliv och urin. Även om hundens päls i sig inte är den största boven, så fungerar den som en transportör av dessa allergener. Det innebär att hundar som fäller mindre hår kan vara bättre alternativ för allergiker.

Varför vissa rasar anses vara allergivänliga?

- Pälsen
Hundar med lockig eller sträv päls och mindre underull fäller vanligtvis mindre hår och producerar mindre mjäll.

- Mängden allergener
Allergener finns inte bara i pälsen; även saliv och urin kan vara problematiska.

- Individuella reaktioner
Det är också viktigt att komma ihåg att allergier är individuella. En ras som anses allergivänlig för vissa kan orsaka reaktioner hos andra.

Populära allergivänliga raser

Om du är på jakt efter en allergivänlig hund, här är några raser att överväga:
- Pudel
Känd för sin lockiga päls och finns i olika storlekar.

- Bichon Frisé
En liten, vit hund med tjock, lockig päls.

- Bichon Havanais
Liknar Bichon Frisé men med lite längre päls.

- Coton de Tulear
En liten, vit hund med mjuk, bomullsliknande päls.

- Schnauzer
Finns i olika storlekar och har en sträv, tät päls.

- Labradoodle
En populär blandras mellan Labrador Retriever och Pudel, ofta med lockig päls.

- Andra raser
Bedlington Terrier, Irish Soft Coated Wheaten Terrier, Lagotto Romagnolo, Portugisisk vattenhund och många fler blandraser som också kan passa.

Tips för att minimera allergier

Att leva med hund och allergi kräver lite extra arbete, men här är några tips för att hålla allergenerna i schack:

- Regelbunden Pälsvård
Borsta din hund ofta för att få bort lösa hår och mjäll.

- Badning
Använd ett allergivänligt schampo för att minska mängden allergener.

- Luftrenare
HEPA-filter är bra för att rena luften i ditt hem.

- Sovrummet
Håll hunden borta från sängen för att minska allergener under natten.

- Rengöring
Regelbunden dammsugning och rengöring av textilier kan göra stor skillnad.

- Luftfuktare
En luftfuktare kan hjälpa till att binda damm och pollen i luften.

- Mediciner
Det finns läkemedel som kan lindra allergisymptom.

- Allergitest
Om du är osäker på vilka allergener du reagerar på bör du göra ett allergitest.

Hitta rätt hund för dig

Att välja rätt hund handlar om mer än bara allergivänlighet. Här är några steg för att hitta din perfekta match:

- Träffa hundar
Spendera tid med olika raser för att se vilken som passar dig bäst.

- Besök uppfödare
Ställ frågor om hundens bakgrund och hälsa.

- Var beredd att testa
Att hitta den perfekta hunden kan ta tid, så ha tålamod!

Att skaffa en hund är en stor och spännande beslut. Med noggrant övervägande och förberedelse kan du hitta en fantastisk fyrbent vän som passar både ditt hjärta och din hälsa.

Lycka till!
Veterinär
Giulia Li Donni

Livmoderinflammation (pyometra) hos hund

Livmoderinflammation, eller pyometra som det också kallas, är en allvarlig bakteriell infektion som drabbar hundar, och även katter, efter löp. Denna infektion uppstår när tikens kropp producerar progesteron för att förbereda livmodern för en eventuell graviditet, även om ingen parning har skett. Pyometra kan drabba hundar oavsett ras och ålder, och det är viktigt att vara medveten om symtom och risker.

Vad är pyometra?

Under löpets cykel tjocknar livmoderväggen och antalet körtlar ökar, vilket skapar en ideal miljö för bakterietillväxt. Den vanligaste orsaken till pyometra hos unga tikar är administrering av könshormoner, vanligtvis utförd av en veterinär för att förhindra graviditet efter parning eller för att förhindra löp. Tyvärr kan dessa behandlingar leda till att pyometra utvecklas. För tikar som inte ska användas i avel är kirurgisk sterilisering den mest effektiva förebyggande åtgärden istället för att använda hormoner.

Det finns två huvudtyper av pyometra:
Öppen cervix
Det rinner var från livmodern ut genom slidan, vilket leder till vaginalt sekret som kan innehålla pus och blod.

Stängd cervix
Varet kan inte rinna ut och samlas istället i livmodern, vilket gör det svårare att upptäcka eftersom det inte kommer ut vaginalt sekret.

Symtom på pyometra

Tecknen på pyometra kan variera, men vanliga symptom inkluderar:
- Trötthet och depression
- Aptitlöshet
- Överdriven törst och urinering
- Uttorkning
- Vaginalt sekret (vid öppen cervix)

Om pyometra inte behandlas snabbt kan det leda till livshotande tillstånd som uttorkning, chock och koma, orsakade av bakteriella toxiner. Utan behandling är sjukdomen alltid dödlig.

Diagnos

Diagnosen pyometra kan ställas med flera olika metoder:

Blodprov
Vanligtvis observeras en ökning av vita blodkroppar(celler som bekämpar infektioner), vilket indikerar att kroppens immunsystem bekämpar en infektion. Anemi kan också påvisas på grund av förlust av röda blodkroppar, eftersom de bakteriella toxinerna kan minska produktionen av röda blodkroppar i benmärgen. På grund av den konstanta blodförlusten från den infekterade livmodern blir tiken alltmer anemisk och pyometra kan snabbt bli en nödsituation. I svåra fall kan en blodtransfusion vara nödvändig för att kompensera för förlusterna.

Vaginal utstryk
Genom att undersöka vaginalt sekret genom en mikroskop kan bakterier och vita blodkroppar visualiseras.

Ultraljud
Denna metod kan hjälpa till att avgöra livmoderns storlek, tjockleken på livmoderväggen och förekomsten av ackumulerad vätska inuti. Vid pyometra med stängd cervix är livmodern lätt att identifiera eftersom den ökar i volym. Vid pyometra med öppen cervix är livmodern inte så mycket större då varet rinner ut istället för att ackumuleras.

Röntgen
Om livmodern har ökat kraftigt i storlek kan den identifieras radiografiskt.

Behandling

Det mest effektiva sättet att behandla pyometra är kirurgi, där både livmoder och äggstockar avlägsnas. Detta gör att infektionen elimineras direkt. Hos tikar som fortfarande är i gott eller måttligt allmänt skick sker fullständig återhämtning efter operationen inom några dagar. Hos tikar i dåligt skick krävs mer aggressiv postoperativ behandling, med intravenös vätskebehandling, antibiotikabehandling och övervakning av blodprov. Med lämplig vård har även svåra fall ofta goda chanser att återhämta sig. Man bör komma ihåg att även om kirurgi kan utgöra en risk för ett försvagat djur, är alternativet utan behandling döden.

Förebyggande åtgärder

För att helt förhindra livmoderinflammation rekommenderas sterilisation av tikar som inte ska avlas, helst vid 6-12 månaders ålder. Detta minskar inte bara risken för livmoderinflammation utan också för tumörer i juvret. Riskerna med kirurgi hos friska djur är minimala. Det är också möjligt att sterilisera äldre tikar tack vare framsteg inom anestesiprotokoll och stödåtgärder som vidtas före, under och efter operationen.

Att vara medveten om riskerna med pyometra och dess symptom är avgörande för att skydda din hunds hälsa. Kontakta alltid din veterinär om du misstänker att din tik har symtom på livmoderinflammation. Tidiga upptäckten kan rädda liv!

Varma hälsningar,
Veterinär
Giulia Li Donni

Valpfnatt, valpryck eller zoomies

Har du nyligen fått hem en ny liten familjemedlem? Eller minns du hur det var när din numera vuxna vovve var valp? Ja i så fall har du säkert råkat ut för ”valpfnatt” eller ”zoomies” som det också kallas. Helt plötsligt förvandlas valpen till en galen virvelvind som far fram genom hemmet och skäller eller morrar och kanske biter i allt som kommer i dess väg. Ofta händer det på kvällen när resten av familjen vill varva ner och ta det lugnt.

Fullt naturligt

Det här är fullt naturligt och brukar kallas för ”valpfnatt” eller ”zoomies”. De kan uppstå när valpen är riktigt glad, har spring i benen eller har fått en massa intryck som behöver bearbetas. Det händer ofta när valpen är lite överstimulerad och övertrött och egentligen behöver vila. Men för att komma till ro behöver den först lätta lite på trycket inombords genom att rusa runt.

Ofarligt

Det är ingen fara att låta valpen hållas så länge det inte rent fysiskt finns risk att valpen skadar sig pga att det är trångt eller att ni är på en för ändamålet olämplig plats.

Hjälp hunden att varva ner vid behov

Oftast lugnar valpen ner sig av sig själv efter en stund, men ibland kan den behöva lite hjälp med att varva ner. Hjälpen kan bestå av att du avleder med några utspridda godisbitar på golvet eller ett tuggben eller någon annan lugn sysselsättning.

Blir lugnare med tiden

Beteendet växer ofta bort eller minskar med tiden, men många hundar fortsätter att fnatta runt emellanåt även som vuxna. Ofta när de blir riktigt glada, är lite överstimulerade eller har badat.

Ha en HUNDerbar valptid!

Hundcoachen
Kicki Fellstenius
@hundcoachenkicki

Hjälp din hund att bli bekväm med omvårdnad

Många hundar känner sig oroliga eller rädda inför vissa skötselrutiner, som kloklippning, bad, borstning och tandborstning. Det är helt naturligt att hundar kan uppleva dessa situationer som stressiga, särskilt om de har haft negativa erfarenheter tidigare eller om de inte har fått vänja sig vid det i tidig ålder. Men med tålamod och rätt strategier kan du hjälpa din hund att bli mer avslappnad och bekväm under dessa rutiner. Här kommer några tips för att göra omvårdnaden till en trygg och positiv upplevelse för din hund.

Skapa positiva associationer

Ett av de viktigaste sätten att hjälpa en hund att överkomma sin rädsla är att skapa positiva associationer med den aktivitet som gör dem nervösa. Belöna din hund med godsaker, klappar och beröm varje gång du introducerar något som annars skulle kunna vara stressande, som klotången vid kloklippning eller tandborsten. Börja alltid försiktigt och belöna ofta.
Om din hund till exempel är rädd för kloklippning, börja med att bara visa klotången utan att använda den, och ge din hund en godbit. Upprepa detta några gånger tills din hund börjar associera verktyget med något positivt, och ta sedan små små steg mot att klippa en klo i taget. Det kan ta tid, men tålamod lönar sig!

Ta små steg och bygg upp toleransen

Tvinga aldrig fram en skötselrutin, då det kan förstärka hundens rädsla. Istället bör du gradvis vänja hunden vid varje moment. Om hunden är rädd för bad, börja med att få den bekväm med att bara vara i badrummet utan att vattnet är på. Ge mycket beröm och belöningar. Nästa steg kan vara att vänja hunden vid att stå i badkaret utan att vattnet används. Fortsätt stegvis tills din hund är bekväm med hela processen.
Detta gradvisa tillvägagångssätt, även kallat "desensibilisering" eller ”gradvis tillvänjning”, hjälper din hund att vänja sig vid situationen över tid utan att bli överväldigad.

Gör rutinerna till en lugn och trevlig stund

Din egen inställning och energi spelar en stor roll i hur din hund reagerar. Om du känner dig stressad eller orolig under kloklippning eller bad, kommer din hund att märka det och spegla ditt beteende. Försök att hålla dig lugn och tala mjukt till din hund. Ha gott om tid på dig så att du inte skyndar genom processen.

Spela gärna lugn musik eller skapa en avkopplande miljö genom att undvika höga ljud eller plötsliga rörelser. Allt detta kan bidra till att sänka hundens stressnivåer och göra stunden mer behaglig.

Använd rätt verktyg och tekniker

Ibland kan rädslan bero på att verktygen som används är obekväma eller att tekniken inte är optimal. Till exempel kan en slö klotång orsaka obehag eller till och med smärta vid kloklippning, vilket naturligtvis leder till rädsla. Se till att använda verktyg av hög kvalitet och som är lämpliga för din hunds storlek och behov.

När det gäller tandborstning kan du testa olika typer av tandborstar eller tandkrämer för att se vad som passar bäst för din hund. Börja försiktigt med att bara vänja hunden vid att få sina tänder undersökta innan du försöker med själva borstningen.

Ha tålamod – varje hund är unik

Alla hundar är olika, och vissa kan behöva mer tid än andra för att bli bekväma med vissa rutiner. Det är viktigt att du har tålamod och inte pressar din hund. Att skynda på processen kan öka hundens ångest och rädsla, vilket bara gör det svårare på lång sikt.

Om du märker att din hund verkligen har stora problem med någon specifik skötselrutin kan du överväga att ta hjälp av en hundtränare eller veterinär som kan ge professionella råd och vägledning.

Sammanfattningsvis: Skapa trygghet och positiva upplevelser

Rädsla för skötselrutiner som kloklippning, bad och tandborstning är vanligt, men det går att hjälpa hunden att bli bekvämare. Genom att skapa positiva associationer, ta det i små steg och använda rätt verktyg kan du göra skötselrutinerna till en lugn och trygg stund för din hund. Glöm inte att vara tålmodig och ta hänsyn till din hunds individuella behov och rädslor. Med tid och kärlek kommer din hund att bli mer bekväm med dessa viktiga delar av deras hälsa och välmående.

Hundcoachen
Kicki Fellstenius

Du glömmer väl inte bort hunden när vardagen drar igång?

Jag vet precis hur det kan kännas när vardagen drar igång efter semestern. Alla goda rutiner och planer om att hålla hunden aktiv kan snabbt försvinna när jobb, familj och alla andra "måsten" tar över. Men – jag har några riktigt bra tips för hur du kan hålla din hund glad och stimulerad, utan att det känns som ännu en stressig uppgift. Det behöver faktiskt inte ta så mycket tid som du tror! Och även om syftet i första hand är att öka livskvaliteten för din hund så lovar jag att även du kommer tjäna på det!

Små stunder kan göra stor skillnad

Jag säger det ofta till mina kunder: det behöver inte vara långa aktiviteter eller avancerade träningar för att din hund ska må bra. Ett par minuter här och där räcker långt! Jag brukar själv passa på att göra enkla övningar när jag kokar potatisen eller väntar på bussen. Kanske ett par snabba trick som sitt, ligg eller ett kort godissök. Det tar inte lång tid, men för din hund gör det stor skillnad!

Använd din hunds mat till aktivering

Det här är en personlig favorit! Istället för att bara ge din hund maten i en skål, gör det till en liten utmaning. Jag brukar sprida ut maten i trädgården eller gömma den runt om i huset så att Fanny får använda sitt luktsinne och leta. Ett annat bra knep är att använda aktiveringsleksaker som kräver lite hjärnarbete för att få ut maten eller att gömma maten i en filt eller handduk. Det här är ett enkelt sätt att ge din hund mental stimulans, och det tar ingen extra tid för dig.

Involvera din hund i dina sysslor

Det kanske låter konstigt, men det fungerar! När jag gör vardagliga saker försöker jag alltid hitta små sätt att involvera hunden. Jag låter Fanny vara med och packa upp maten och hon undersöker nyfiken varje sak. Min kompis låter sin hund bära in tidningen varje dag. Och när barnen var små lät jag Tage vara den som väckte dem på morgonen. Allt det här gör att hunden känner sig delaktig, och samtidigt får den en dos mental stimulans – utan att jag behöver planera något extra.

Träning under promenaden

Visst är det viktigt att gå promenader, men du kan göra så mycket mer på vägen! Jag brukar alltid lägga till små övningar under promenaderna, som att låta hunden gå fot en bit eller nosa sig fram till en gömd godisbit. Det här är ett superenkelt sätt att ge både fysisk och mental träning, och det bästa är att det inte kräver någon extra tid. Bara några minuters träning här och där kan göra stor skillnad för hundens välbefinnande och den sover extra gott när ni är tillbaka hemma igen.

Aktiva pauser under dagen

Vi alla behöver pauser, och varför inte passa på att använda dem till lite hundtid? Jag brukar alltid ta ett par minuter mitt på dagen för att leka med hunden eller göra några enkla övningar. Det är en win-win – du får en skön paus från arbetet och din hund blir nöjd och aktiverad. Det är så enkelt att få in, och du kommer märka hur mycket det gör för både din och hundens energi.

Ge din hund hjärngympa med aktiveringsleksaker

Jag älskar aktiveringsleksaker! När jag har fullt upp och inte kan ge min hund all uppmärksamhet, ser jag till att ha några bra leksaker som hunden kan jobba med själv. Det finns så många fantastiska pussel, snuffelmattor och godisgömmor som håller hunden sysselsatt. Eller inte använda det du har hemma som överblivna kartonger, toarullar och pet-flaskor? Det är perfekt när du behöver jobba eller hantera andra saker, och din hund kommer att älska utmaningen.

Gör aktiveringen till en naturlig del av din rutin

Sist men inte minst: gör det till en vana! Jag har märkt att om jag bestämmer en fast tid varje dag för att ge min hund lite extra uppmärksamhet och aktivering, så blir det mycket enklare. När det blir en naturlig del av dagen känns det inte som ännu en sak på att göra-listan. Och tro mig, det här kommer att göra både dig och din hund gott.

Sammanfattningsvis: Prioritera små stunder för en nöjd hund

Som hundcoach har jag sett hur viktiga dessa små stunder av aktivering kan vara för hundens välmående. Det behöver inte vara avancerat eller tidskrävande – det handlar bara om att göra det till en naturlig del av din vardag. Med några enkla justeringar kommer du att märka hur mycket gladare och mer harmonisk din hund blir, och du slipper känna dåligt samvete. Ge det en chans – jag lovar att både du och din hund kommer att tacka dig!

Glada hälsningar!
Hundcoach
Kicki Fellstenius

Introducera valpen till familjens hundar

Att få hem en valp till familjen är spännande för alla inblandade, både för oss människor och för familjens hundar. Ibland går introduktionen av den nya lilla familjemedlemmen helt smärtfritt och smidigt, men ibland kan det bli mer problematiskt. Det är lättare att se till att det blir rätt från början än att rätta till i efterhand, så här kommer några tips på hur du gör introduktionen så smidig som möjligt.

Innan valpen flyttar hem till er

- Låt hundarna ”lära känna” varandra lite i förväg genom att låta dem lukta på varandras saker. Låt valpen få nosa på en filt som familjens andra hundar har legat på och tvärtom. Passa på att låta dina hundar nosa av dig ordentligt när du varit och hälsat på valpen så har de chans att samla på sig massor av information om den lilla nykomlingen.

- Gör i ordning en valphörna i hemmet som blir valpens egna där den får vara ifred och känna sig trygg. Bädda om möjligt med en filt som luktar av valpmamman och andra saker som valpen känner igen.

- Skaffa hem kompostgaller, valphage och/eller barngrindar så att du kan dela upp hemmet i sektioner om det skulle behövas.

Första mötet

- Börja med ett gå en promenad tillsammans på en neutral plats. Låt hundarna studera varandra på avstånd och nosa på varandras kissfläckar. Om allt går lugnt till och de verkar positivt nyfikna kan de också få nosa på varandra. Var beredd att avleda vid behov.

- Använd gärna ett lite längre koppel så att hundarna kan få så mycket frihet som möjligt, men ändå vara under kontroll. Var noga med att de inte trasslar in sig i varandra.

- Belöna hundarna med lugnt beröm och godis när de uppför sig lugnt och positivt.

- Öka avståndet mellan dem vid behov och låt dem närma sig när de är redo. Ge dem den tid de behöver för att vänja sig vid varandra.

Tillrättalägg vid behov

- Håll koll på hur deras relation utvecklar sig och tillrättalägg tillvaron vid behov. Använd kompostgaller för att hålla dem på lagom avstånd tills de visar att de vill och kan umgås i en positiv anda.

- Förebygg så att ni undviker negativa erfarenheter dem emellan.

- Samla på positiva erfarenheter, dvs gör mer av det som verkar funka.

- Minska gradvis ner på era tillrättalägganden i takt med att de blir duktigare på att samexistera.

Vad gör man om hundarna inte kommer överens?

Trots alla förberedelser kan det hända att hundarna inte kommer överens direkt. Här är några tips på hur du hanterar vanliga problem:

Valpens översvallande energi
Valpar har ofta mycket energi och kan irritera äldre hundar som föredrar en lugnare tillvaro. Ge valpen egen lektid eller att erbjud den aktiviteter som kan trötta ut den innan den interagerar med de äldre hundarna. Belöna valpen när den är lugn i närheten av den vuxna hunden. Belöna gärna med en godisbit som du kastar i riktning bort från den andra hunden så blir belöningen också en avledning.

Svartsjuka
Dina äldre hundar kan känna sig hotade av den nya valpen och visa tecken på svartsjuka. Se till att ge dem lika mycket uppmärksamhet och kärlek som tidigare, och undvik att favorisera den nya valpen i deras närvaro.

Aggressivt beteende
Om någon av hundarna visar aggressivt beteende, till exempel morrande, utfall eller att visa tänderna, ska du avbryta interaktionen och ge hundarna tid att lugna ner sig. Försök sedan att introducera dem igen under mer kontrollerade former, kanske med en barriär mellan dem, som ett staket eller ett kompostgaller.

Sök hjälp vid behov
Om problemen fortsätter eller om situationen eskalerar, tveka inte att söka hjälp från en hundpsykolog eller hundbeteendeutredare. De kan hjälpa till att identifiera underliggande problem och utveckla en plan för att förbättra relationen mellan dina hundar.

Att introducera en ny valp till dina andra hundar kan vara en utmaning, men med tålamod, planering och rätt tillvägagångssätt kan det bli en positiv upplevelse för alla inblandade. Kom ihåg att alla hundar är individer med olika personligheter och behov, så det kan ta lite tid innan alla hittar sin plats i familjen. Med kärlek och omtanke kommer din nya valp snart att bli en älskad familjemedlem.

Varmt lycka till och ha en HUNDerbar dag!

Hundcoach
Kicki Fellstenius

Här hittar du mig!
@hundcoachenkicki
@gladajyckar

Veterinären berättar: Vanliga sjukdomar hos hund

Det finns många olika sjukdomar som kan drabba hundar, och vilka som är vanligast kan variera beroende på faktorer som ras, ålder, livsstil och geografiskt läge. Men här är några av de vanligaste sjukdomarna som hundar kan drabbas av:

Vanliga sjukdomar hos hundar

Mag-tarmproblem
Diarré, kräkningar och förstoppning är vanliga besvär hos hundar och kan orsakas av allt från matförgiftning till allvarligare sjukdomar.

Tandsjukdomar
Tandsten, tandlossning och tandköttsinflammation är vanliga problem hos hundar, särskilt äldre.

Hudproblem
Klåda, håravfall, eksem och allergier är vanliga hudproblem som kan orsakas av allt från parasiter till allergier. Även olika knölar är väldigt vanligt hos hundar.

Ledproblem
Höftledsdysplasi och artros är vanliga ledproblem, särskilt hos större raser.

Öronproblem
Öroninflammation är vanligt, särskilt hos hundar med hängande öron.

Ögonproblem
Grå starr, torra ögon och olika typer av inflammationer är vanliga ögonproblem.

Hjärtproblem
Hjärtsjukdomar kan förekomma hos hundar i alla åldrar och raser.

Cancer
Tyvärr är cancer en vanlig dödsorsak hos äldre hundar.

Parasiter
Löss, loppor, fästingar och mask är vanliga parasiter som kan orsaka både klåda och allvarligare sjukdomar.

Smittsamma sjukdomar
Kennelhosta, parvovirus och rabies är exempel på smittsamma sjukdomar som kan vara allvarliga.

Livmoderinflammation (pyometra)
Livmoderinflammation hos äldre hundar är väldigt vanligt hos okastrerade tikar.

Viktigt att komma ihåg!

Tidig upptäckt
Ju tidigare en sjukdom upptäcks, desto större chans är det att behandla den effektivt.

Regelbundna veterinärbesök
Regelbundna hälsokontroller är viktiga för att upptäcka eventuella problem i tid.

Vaccinering
Vaccinering skyddar din hund mot flera allvarliga sjukdomar.

Bra kost och motion
En hälsosam livsstil kan hjälpa till att förebygga många sjukdomar.

Veterinär
Giulia Li Donni

Analsäcksinflammation hos hund

Vad är analsäcksinflammation?

Analsäckar är två små körtlar som sitter på båda sidor om ändtarmen hos de flesta hundar. Dessa körtlar producerar en vätska som blandas med avföringen. Ibland kan dessa körtlar bli inflammerade eller blockerade, vilket leder till ett smärtsamt tillstånd som kallas analsäcksinflammation.

Symtom på analsäcksinflammation hos hund

Slickning i analområdet
Hunden slickar sig ofta intensivt i området runt analöppningen.

Smärta
Hunden kan visa tecken på smärta när området runt analöppningen berörs.

Svullnad
Det kan finnas en synlig svullnad eller knölar runt anus, som i svåraste situationer kan öppnas och blöda.

Avföring med blod eller slem
Ibland kan avföringen innehålla blod eller slem.

Oförmåga att bajsa
I svåra fall kan hunden ha svårt att bajsa.

Orsaker till analsäcksinflammation hos hund

Blockering
Körtlarna kan bli blockerade av hår, avföring eller infektion.

Infektion
Bakterier eller jästsvampar kan orsaka infektion i körtlarna.

Allergier
Allergier kan bidra till inflammation i körtlarna.

Genetik
Vissa raser är mer predisponerade för analsäckproblem.

Behandling av analsäcksinflammation hos hund

Behandlingen beror på svårighetsgraden av inflammationen. Vanliga behandlingar inkluderar:

Tömning av körtlarna
Veterinären tömmer körtlarna manuellt eller i svåraste situationer behöver man söva hunden och spola båda körtlarna.

Antibiotika
Kan behövas om det finns en bakteriell infektion.

Antiinflammatoriska läkemedel
Används för att minska inflammation och smärta.

Kost
Ibland kan en skräddarsydd kost hjälpa att minska risken för analsäcksinflammation.

Kirurgi
I svåra fall kan kirurgi vara nödvändigt.

Förebygg analsäcksinflammation hos hund

Regelbunden tömning
Om din hund har återkommande problem kan veterinären rekommendera regelbunden tömning av körtlarna.

Kost
En bra kost kan hjälpa till att hålla avföringen mjuk och därmed minska risken för blockering.

Viktminskning
Överviktiga hundar har en högre risk för analsäckproblem.

Viktigt! Om du misstänker att din hund har analsäcksinflammation är det väsentligt att kontakta din veterinär så snart som möjligt.

Veterinär
Giulia Li Donni

Vi som bloggar här

Furry Family's veterinär Giulia Li Donni har arbetat som veterinär i över 10 år. Hon driver idag egen veterinärklinik på Östermalm i Stockholm. Kicki Fellstenius är hundpsykolog, hundägarecoach och hundinstruktör. Kicki är också grundare av Glada Jyckar där du kan gå valpkurser, lydnadskurser, kantarellsökskurs mm.

Se fler inlägg

Välkommen tillbaka!