Välkommen tillbaka!

Logga in med din mailadress som användarnamn för att göra ändringar i din prenumeration.

Logga in med Facebook
eller

Inlägg taggade med "kicki fellstenius"

Här ger våra hundpsykologer, veterinärer och hundexperter sina bästa råd för dig som hundägare.

Valpfnatt, valpryck eller zoomies
Har du nyligen fått hem en ny liten familjemedlem? Eller minns du hur det var när din numera vuxna vovve var valp? Ja i så fall har du säkert råkat ut för ”valpfnatt” eller ”zoomies” som det också kallas. Helt plötsligt förvandlas valpen till en galen virvelvind som far fram genom hemmet och skäller eller morrar och kanske biter i allt som kommer i dess väg. Ofta händer det på kvällen när resten av familjen vill varva ner och ta det lugnt.  

Fullt naturligt 

Det här är fullt naturligt och brukar kallas för ”valpfnatt” eller ”zoomies”. De kan uppstå när valpen är riktigt glad, har spring i benen eller har fått en massa intryck som behöver bearbetas. Det händer ofta när valpen är lite överstimulerad och övertrött och egentligen behöver vila. Men för att komma till ro behöver den först lätta lite på trycket inombords genom att rusa runt.  


Ofarligt 

Det är ingen fara att låta valpen hållas så länge det inte rent fysiskt finns risk att valpen skadar sig pga att det är trångt eller att ni är på en för ändamålet olämplig plats.  


Hjälp hunden att varva ner vid behov 

Oftast lugnar valpen ner sig av sig själv efter en stund, men ibland kan den behöva lite hjälp med att varva ner. Hjälpen kan bestå av att du avleder med några utspridda godisbitar på golvet eller ett tuggben eller någon annan lugn sysselsättning.  


Blir lugnare med tiden 

Beteendet växer ofta bort eller minskar med tiden, men många hundar fortsätter att fnatta runt emellanåt även som vuxna. Ofta när de blir riktigt glada, är lite överstimulerade eller har badat.  

Ha en HUNDerbar valptid!  

Hundcoachen
Kicki Fellstenius
@hundcoachenkicki
Introducera valpen till familjens hundar
Att få hem en valp till familjen är spännande för alla inblandade, både för oss människor och för familjens hundar. Ibland går introduktionen av den nya lilla familjemedlemmen helt smärtfritt och smidigt, men ibland kan det bli mer problematiskt. Det är lättare att se till att det blir rätt från början än att rätta till i efterhand, så här kommer några tips på hur du gör introduktionen så smidig som möjligt.


Innan valpen flyttar hem till er

- Låt hundarna ”lära känna” varandra lite i förväg genom att låta dem lukta på varandras saker. Låt valpen få nosa på en filt som familjens andra hundar har legat på och tvärtom. Passa på att låta dina hundar nosa av dig ordentligt när du varit och hälsat på valpen så har de chans att samla på sig massor av information om den lilla nykomlingen.

- Gör i ordning en valphörna i hemmet som blir valpens egna där den får vara ifred och känna sig trygg. Bädda om möjligt med en filt som luktar av valpmamman och andra saker som valpen känner igen.

- Skaffa hem kompostgaller, valphage och/eller barngrindar så att du kan dela upp hemmet i sektioner om det skulle behövas.


Första mötet

- Börja med ett gå en promenad tillsammans på en neutral plats. Låt hundarna studera varandra på avstånd och nosa på varandras kissfläckar. Om allt går lugnt till och de verkar positivt nyfikna kan de också få nosa på varandra. Var beredd att avleda vid behov.

- Använd gärna ett lite längre koppel så att hundarna kan få så mycket frihet som möjligt, men ändå vara under kontroll. Var noga med att de inte trasslar in sig i varandra.

- Belöna hundarna med lugnt beröm och godis när de uppför sig lugnt och positivt.

- Öka avståndet mellan dem vid behov och låt dem närma sig när de är redo. Ge dem den tid de behöver för att vänja sig vid varandra.


Tillrättalägg vid behov

- Håll koll på hur deras relation utvecklar sig och tillrättalägg tillvaron vid behov. Använd kompostgaller för att hålla dem på lagom avstånd tills de visar att de vill och kan umgås i en positiv anda.

- Förebygg så att ni undviker negativa erfarenheter dem emellan.

- Samla på positiva erfarenheter, dvs gör mer av det som verkar funka.

- Minska gradvis ner på era tillrättalägganden i takt med att de blir duktigare på att samexistera.


Vad gör man om hundarna inte kommer överens?

Trots alla förberedelser kan det hända att hundarna inte kommer överens direkt. Här är några tips på hur du hanterar vanliga problem:

Valpens översvallande energi
Valpar har ofta mycket energi och kan irritera äldre hundar som föredrar en lugnare tillvaro. Ge valpen egen lektid eller att erbjud den aktiviteter som kan trötta ut den innan den interagerar med de äldre hundarna. Belöna valpen när den är lugn i närheten av den vuxna hunden. Belöna gärna med en godisbit som du kastar i riktning bort från den andra hunden så blir belöningen också en avledning.

Svartsjuka
Dina äldre hundar kan känna sig hotade av den nya valpen och visa tecken på svartsjuka. Se till att ge dem lika mycket uppmärksamhet och kärlek som tidigare, och undvik att favorisera den nya valpen i deras närvaro.

Aggressivt beteende
Om någon av hundarna visar aggressivt beteende, till exempel morrande, utfall eller att visa tänderna, ska du avbryta interaktionen och ge hundarna tid att lugna ner sig. Försök sedan att introducera dem igen under mer kontrollerade former, kanske med en barriär mellan dem, som ett staket eller ett kompostgaller.

Sök hjälp vid behov
Om problemen fortsätter eller om situationen eskalerar, tveka inte att söka hjälp från en hundpsykolog eller hundbeteendeutredare. De kan hjälpa till att identifiera underliggande problem och utveckla en plan för att förbättra relationen mellan dina hundar.

Att introducera en ny valp till dina andra hundar kan vara en utmaning, men med tålamod, planering och rätt tillvägagångssätt kan det bli en positiv upplevelse för alla inblandade. Kom ihåg att alla hundar är individer med olika personligheter och behov, så det kan ta lite tid innan alla hittar sin plats i familjen. Med kärlek och omtanke kommer din nya valp snart att bli en älskad familjemedlem.

Varmt lycka till och ha en HUNDerbar dag!

Hundcoach
Kicki Fellstenius

Här hittar du mig!
@hundcoachenkicki
@gladajyckar
Valpar som bits – Så får du den att sluta!
Valpar är helt fantastiska små varelser; gosiga, lekfulla, påhittiga och charmiga. MEN… de kan också vara intensiva, envisa, hyperaktiva och BITIGA. Att valpen biter i kläder, händer och annat är varken konstigt eller ovanligt men ibland kan det bli lite för mycket av det hela. Nu ska du få några tips av mig som underlättar och gör att bitandet hålls på rimlig nivå.

Varför biter valpen?

Valpar upptäcker världen med alla sina sinnen, bland annat genom att ”smaka” på den. De använder munnen för att utforska och upptäcka. Det kan också klia när valpens mjölktänder byts ut. Dessutom blir det som en kul lek för valpen att bita i dig, särskilt om du rycker till eller reagerar mycket på bitandet. Ofta riktas bitandet mest mot den personen i familjen som reagerar mest när valpen biter. Det som kan vara skönt att veta är att valpbitandet går över när valpen blir lite äldre så du behöver inte få panik.

Lär sig att reglera bitandet

I lek med sina syskon, sin mamma och sina människor så lär sig valpen att reglera hur hårt den biter. Biter den för hårt gör det ont på den andra och leken stannar av eller upphör, men biter den rimligt hårt så fortsätter leken. På det sättet lär sig valpen att reglera intensiteten i bitandet. När du leker med valpen är ett tips att bli supertråkig om valpen börjar bita lite för hårt. Lek och ha kul så länge valpen leker på ett mjukt och fint sätt, och bli lugn och supertråkig om leken blir för intensiv. Försök att ”smitta” valpen genom att själv vara superlugn.

Valpens energinivå påverkar

Jag brukar likna hundens energinivå vid ett trafikljus; På grönt ljus är den lugn och harmonisk, på gult ljus är den påverkad av känslor och på rött ljus är den helt blockerad av känslor. Ju högre upp i trafikljuset, desto intensivare blir bitandet. När valpen är på gul-rött eller rött ljus är den så uppe i varv känslomässigt att den tänkande och lärande delen av hjärnan inte är särskilt inkopplad. Det är alltså ingen idé att försöka lära valpen något i det läget. Då handlar det i stället om att försöka hjälpa valpen att komma ner i varv. På rött ljus kan valpen bli som en övertrött unge och det den behöver då är hjälp att gå ner i varv, snarare än att lära sig att inte bita i händer. Det allra bästa är att förebygga innan valpen hamnar på rött ljus. Notera i vilka situationer valpen brukar hamna på rött ljus och fundera på om det går att ändra något i situationen så att valpen inte hamnar där. Även det som hänt tidigare under dagen eller till och med dagen innan kan påverka. För mycket intryck kan leda till att valpen hamnar ännu högre upp i trafikljuset.
Om valpen ändå hamnar på rött ljus så är det viktigt att du håller dig lugn och hjälper valpen att komma till ro. Minimera intrycken, exempelvis genom att gå till ett separat rum, släcka ljuset och sätta på lite lugn musik. Förhoppningsvis hjälper det valpen att komma till ro.

Tillrättalägg och avled

Som jag nämnde inledningsvis så brukar valpbitandet gå över med åldern, så du behöver inte lägga en massa energi på att träna bort bitandet utan snarare utrusta dig med massor av tålamod. Tillrättalägg situationer och avled valpen när bitandet är på gång. Ladda upp med tuggben, leksaker, slickmattor och annat som du kan använda för att avleda valpen när bitandet tar fart. En superbra övning är att lära valpen att leta efter en godisbit när du säger ”leta”. Om valpen är riktigt duktig på det så kan du använda det för att avleda valpen när bitandet blir för intensivt. Eller när valpen är på väg att börja bita.

Träna in godisletandet genom följande steg:
  1. Säg ”leta” och rulla iväg en godisbit på golvet, fullt synlig framför nosen på valpen. Låt valpen ta godisbiten direkt. Upprepa många gånger tills valpen börjar förstå att det finns en godisbit på golvet när du sagt ”leta”.
  2. Öka svårighetsgraden genom att rulla iväg godisbiten allt längre och mindre synlig, exempelvis på en matta som döljer godisbiten lite.
  3. Börja så småningom använda godisletandet i situationer då valpen är på väg att börja bitas. Då hjälper du valpen att göra rätt och belönar ett önskvärt beteende i stället för bitandet.

Undvik att förstärka bitandet

Ju mer du reagerar när valpen biter, desto större är risken att bitandet förstärks. Jag VET att det är lättare sagt än gjort att inte rycka till när valpen biter, men FÖRSÖK att stålsätta dig. Om du reagerar genom att rycka till, säga nej, bli arg, bli ledsen, bli rädd, bli frustrerad etc så är risken jättestor både att valpen åker upp högre i trafikljuset vilket leder till intensivare bitande. Risken är också stor att valpen tycker att det är superkul att bita pga reaktionerna det får. Så du har allt att vinna på att försöka hålla dig lugn så att beteendet inte förstärks. Och återigen; ge hunden ett alternativ. Ge valpen leksaker att bita i, ben att tugga på eller någon annan form av sysselsättning.

Handen på hjärtat

En annan övning som är superbra om du har en valp som springer efter och biter i byxben eller händer är ”Handen på hjärtat”. I den övningen lär du valpen att om du ställer dig med handen på hjärtat så får valpen en godbit (eller annan belöning) om den ställer sig eller sätter sig stilla och tar ögonkontakt. När du har tränat på detta ett tag så kan du använda det för att lugna hunden när den annars är på väg att bita. En superbra sak med den här övning är att även du blir lugn och stilla vilket underlättar för valpen. Du kan också be andra lägga handen på hjärtat om det är en annan person som valpen riktar bitandet emot.

Gör så här för att träna in ”handen på hjärtat”:
  1. Visa valpen att du har en godisbit.
  2. Lägg godishanden på ditt hjärta en kort sekund och sträck sedan ner handen och ge valpen godisbiten innan valpen hinner hoppa upp på dig. Upprepa detta flera gånger, flera gånger om dagen i några dagar. När du märker att valpen börjar förstå att den kommer få en godisbit när du lägger handen på hjärtat kan du hoppa över steg 1, dvs du lägger handen direkt på hjärtat utan att först visa att du har en godisbit.
  3. Gör som i steg 2, men vänta allt längre stund innan du ger godisbiten. Variera gärna genom att ibland ge godisbiten i valpens mun och ibland säga ”leta” och rulla iväg godisbiten. Genom att rulla iväg godisbiten riktar vi valpens uppmärksamhet bort från dig och bitandet. Låt gärna även andra personer göra övningen med valpen.
  4. Börja att använda övningen i situationer då valpen är på väg att gå upp i varv och så småningom även när valpen redan är uppe i varv och kommit igång med att bita.

Hoppas att du fått några tips som hjälper dig att hantera din valps bitande.
Varmt lycka till med valpen!

Hundcoachen
Kicki Fellstenius
@hundcoachenkicki

PS: I Hundpodden med Kicki & Co avsnitt 21 får du fler tips inför valptiden
Klicka här
Harmoniska hundmöten

Hur känner du inför ett möte med en annan hund på promenaden? Får du stigande puls, klump i magen och oro för att din hund ska gå upp i varv? Eller blir du glad över att möta en annan hundägare med möjlighet till trevligt umgänge? Kanske är du helt neutral och vill bara kunna passera utan att vare sig din eller den andra hunden bryr sig om varandra? I det här inlägget kommer jag dela med mig av några tankar kring hur vi kan göra hundmöten i vardagen mer harmoniska för alla inblandade.

Varför kan hundmöten vara utmanande?

Det kan finnas många orsaker till att hundmöten blir en utmaning. En av orsakerna kan vara att vi på olika sätt pressar hunden in i en situation som är onaturlig för dem. Två lösa välsocialiserade hundar som möts är noga med att ge varandra det utrymme och den tid de behöver, genom att gå i en båge runt varandra och på olika sätt tydligt visa att de inte utgör något hot. Vi människor leder ofta in våra hundar i situationer som de kanske inte skulle välja själva genom att vi med hundarna i koppel går rakt mot en annan hund på exvis en gångväg. Hundarna kan ju inte veta att vi bara ska passera förbi utan tror att det kommer bli ett möte med direktkontakt och kan därför antingen uppfatta situationen som hotfull eller som en chans att få leka. Även när hundarna är lösa kan vi omedvetet leda in dem i en onaturlig situation eftersom de vill följa oss och vi ofta går rakt fram till en främmande hund och hundägare i exvis en rastgård.  

- Kopplet en bov i dramat
Kopplet kan vara en bov i dramat på ytterligare ett sätt. Om din hund känner sig stressad eller uppe i varv så kan stressen och frustrationen öka om den upplever att den sitter fast i ett kort koppel. Och glädje kan slå över i frustration om hunden känner sig begränsad av kopplet.


- Bristande socialiseringsträning

Även bristande socialiseringsträning kan leda till kaotiska hundmöten. Om en hund inte är van vid att se andra hundar så kan den stressa upp sig när hundar kommer nära.


- Hög förväntan

Allt för hög förväntan kan också leda till kaotiska hundmöten. Om din hund älskar att leka med andra hundar och är van att få göra det så kan den bli frustrerad de gånger den inte får leka med den mötande hunden.

- Negativ förväntan
Även negativ förväntan på hundmöten kan leda till stress och osäkerhet. Om din hund har tidigare erfarenheter av hundmöten som inte varit så trevliga så kan hunden bli stressad. Och det är hunden som avgör vad som är trevligt och inte. Olika hundar är olika sociala och för en försiktig eller rädd hund kan det vara förödande om en hund kommer farande även om den främmande hunden är snäll och glad.

- Din egen känsla i mötet
Det är lätt att hamna i en negativ spiral kring hundmöten. Om hundmöten brukar vara kaotiska så är det lätt att även du går upp i stress så fort du får syn på en annan hund. Och din stress smittar av sig på hunden, vilket ökar risken för kaos.  

Förebyggande åtgärder och träning

Det viktigaste för att se till att hundmöten blir harmoniska i stället för kaotiska är att ta hänsyn till din hunds känslor och tillgodose behov av utrymme och tid. Håll koll på om hunden visar att den är på väg upp i stress och guida den innan den blir blockerad av känslor.


- Socialiseringsträning

Ge din hund förebyggande socialiseringsträning. Socialiseringsträning innebär både att kunna umgås med andra hundar på ett bra sätt, och att vistas lugnt runt hundar.


- Samla på vikter i rätt vågskål

Sätt din hund i situationer där rätt beteende och rätt känslor uppträder. Då får du vikter i rätt vågskål och genom att samla på vikter i rätt vågskål så kommer eventuella vikter i fel vågskål inte få samma genomslagskraft. En hund som träffat många snälla lugna hundar kommer inte bli lika allvarligt påverkad av att träffa en mindre trevlig hund, som en hund som inte har så många erfarenheter av trevliga hundar.


- Koppelhantering

Använd ett lite längre koppel och ha som ambition att kopplet alltid ska vara slakt. Se kopplet som en säkerhetsåtgärd, men ha som ambition att inte använda det i onödan, utan prata och guida hunden genom mötet. Om hunden inte klarar att lyssna på dig så har ni hamnat i en lite för svår situation och då kan ni vid nästa möte behöva ha längre avstånd till den mötande hunden.  


- Belöna bra beteenden

Belöna alla bra beteenden som din hund spontant bjuder på när den fått syn på en annan hund. Exempel på bra beteenden är att titta lugnt på den andra hunden, att vända bort blicken från den andra hunden, att titta på dig, att nosa på marken eller att öka avståndet till den andra hunden. Försök hinna in och belöna bra beteenden innan din hund börjar gå upp i varv för då kommer den troligtvis börja bjuda på oönskade beteenden i stället.


- Gå i båge

Lär din hund att gå i en båge runt den andra hunden. I början kan bågen behöva vara stor för att din hund ska klara av att hantera mötet lugnt, men på sikt kan ni minska ner bågen så att den är så liten så att den får plats på en vanlig gångväg.


- Träna in ritualer och beteenden

Vi kan aldrig med ord tala om för vår hund vad som kommer ske här näst, men genom att lära in några grundläggande beteenden och ritualer så kan hunden genom igenkänning förstå vad som ska hända. Lär in en tydlig ritual för hundmöten; exvis din hund ser den andra hunden, du säger ”gå fint” och klappar på ditt ben, du svänger ut åt sidan och går i en båge förbi den andra hunden (ha alltid din hund på den sidan som är bort från den mötande hunden), du berömmer och belönar hunden medan ni går och avslutar med ett godissök när ni passerat med god marginal. När ni har upprepat denna ritual många gånger kommer hunden känna igen ritualen och förstå att den inte behöver gå upp i varv av den mötande hunden. Träna in ritualen i lätta situationer, dvs när det inte är några hundar i närheten.

Vett och etikett för hundmöten

En bra rutin är att lära hunden att normalläget är att INTE hälsa på mötande hundar. Då slipper hunden gå upp i varv (av osäkerhet eller förväntan) vid varje möte. Om du vill att din hund ska få hälsa på den andra hunden (och situationen tillåter) så ger du en tydlig signal om det, exvis ”varsågod att hälsa”. Du ska bara låta din hund hälsa om du tror att det kommer bli ett bra möte.

Och självklart ska du fråga den andra hundägaren om lov innan du släpper fram din hund. Kolla också på hundarnas kroppsspråk så att både din hund och den mötande hunden verkligen vill hälsa så att de inte hälsar för att ni hundägare ber dem att göra det.

Varmt lycka till!
Hundpsykolog

Kicki Fellstenius

Vill du ha fler tips och råd om hundträning så är du varmt välkommen att lyssna på Hundpodden med Kicki & Tage som du hittar på iTunes, Spotify, i din poddapp och på www.hundpodden.se.  

Ensamhets- och separationsproblem?

De allra flesta av oss behöver regelbundet, eller i alla fall någon gång emellanåt, lämna våra hundar ensamma. Men det är inte helt självklart att det fungerar utan problem. Hundar är i grunden sociala varelser som vill vara tillsammans med sin familj och mår allra bäst av att slippa vara ensamma. Med rätt träning kan dock de flesta hundar lära sig att vara trygga hemma några timmar vid behov.

Hur vet du om din hund är trygg ensam hemma?

Vissa hundar visar tydligt att de blir stressade av att lämnas ensamma genom att gnälla, skälla, yla, tugga sönder saker eller kissa inne. Men en hund kan vara lika stressad och olycklig utan att visa det. Vissa blir i stället apatiska och lider i tysthet. Mer subtila tecken på oro är att hunden vandrar omkring och har svårt att komma till ro när den är ensam. Kanske blir hunden lite efterhängsen när du börjar göra dig i ordning för att gå iväg eller överdrivet glad när du kommer tillbaka? Då är den sannolikt inte helt ok med att bli lämnad ensam.

Ökad risk för separationsproblem

Om din hund alltid följer dig i hemmet och har svårt att koppla av utan dig så kan det vara så att din hund har ökad risk att utveckla separationsproblem. Risken är också större för hundar som varit med om en stor förändring i hemmet, exvis en flytt eller att någon familjemedlem flyttat hemifrån. Även hundar som utsätts för otrygg ensamhet riskerar att utveckla separationsproblem. Det är extra vanligt att omplaceringshundar får problem vid separation. Dessutom finns det ett samband med rädsla, vilket bland annat innebär att det inte är helt ovanligt att hundar med exvis ljudrädsla också är rädda för att bli lämnade ensamma.

Separationsproblematik eller uttråkad?

En del av de problem vi tolkar som separationsrelaterade kan handla om att hunden är understimulerad och uttråkad. Hunden kanske egentligen inte har något större problem med att bli lämnad ensam, men börjar skälla på förbipasserande eller bita sönder möbler för att den har tråkigt. I så fall är det viktigt att ge hunden meningsfull sysselsättning och ordentligt med motion så att den kopplar av och vilar när den blir lämnad ensam.

En trygg grund minskar risken

En hund som är trygg och får sina behov tillgodosedda har mindre risk att utveckla separationsrelaterade problem än en hund som är osäker och i obalans. Precis som i föräldra-barn-relationer baseras relationen mellan hund och ägare på anknytning och en trygg anknytning lägger också grunden för att kunna vara ensam hemma på ett tryggt sätt. Genom att ge valpen den trygghet och omvårdnad den behöver samtidigt som den ges möjlighet att utforska och upptäcka världen i sin egen takt så ger du den också goda förutsättningar för att kunna lära sig att vara trygg ensam hemma.

Ensamhetsträning

Utöver den trygga grunden så behöver hunden också ensamhetsträning. Det viktigaste med den träningen är att den genomförs i en takt där hunden är trygg och lugn i varje steg. Här är ytterligare några tips för att lyckas med ensamhetsträningen:

- Använd en ”följa med”-signal (exempelvis ”kom så går vi ut”) eller en ”lämna”-signal (exempelvis ”kommer snart”) varje gång du ska gå hemifrån. Följa med-signalen använder du när hunden får följa med och lämna-signalen när hunden ska stanna hemma. Säg signalen innan hunden märker att du ska gå iväg så att den inte börjar fundera på om den ska följa med eller ej.

- Träna in lämna-signalen i små steg. Börja med ett litet steg som din hund är 100% trygg med. För vissa hundar kan det vara att du säger ”kommer snart”, reser dig upp ur soffan och sedan direkt sätter dig ner igen. För andra hundar kan det funka att redan från början säga ”kommer snart” och gå utanför dörren några sekunder innan du kommer in igen. Det viktiga är att hunden inte visar några tecken på oro.

- Lämna din hund i den del av hemmet där just din hund verkar mest trygg. Vissa hundar föredrar att ligga i hallen för då kan de ha koll på när du kommer hem, medan andra hundar kan bli stressade av att ligga där eftersom de hör alla ljud utifrån där. Kanske vilar din hund hellre i soffan?

- Lämna aldrig hunden längre än den är trygg med för då riskerar du att hunden bygger upp oro som efter hand utvecklas till separationsångest. Måste du lämna hunden innan du lärt den att vara ensam så får du anlita en hundvakt eller lösa situationen på något annat sätt.

- Använd en kamera för att kolla vad din hund gör när den blir lämnad ensam. En extra mobiltelefon eller en webbkamera till datorn är utmärkta verktyg för att hålla koll på hunden och underlätta träningen.

Följ INTE det vanliga rådet som alla ger!

Ett av de vanligaste råden jag hör när det gäller ensamhetsträning är att du ska vänta ut hunden om den gnäller eller skäller när du lämnar den ensam. Men det rådet ska du INTE följa! Varför inte?

- För det första; Om hunden gnäller eller skäller så har du lagt upp träningen fel. Du har gått för fort fram och gjort det för svårt för hunden.

- För det andra; Om hunden gnäller eller skäller så är det för att den är orolig eller ogillar att vara ensam. Om du väntar tills den slutar gnälla så ÖKAR oron och hunden riskerar att utveckla separationsångest.

Gå i stället tillbaka vid minsta tecken på oro och fundera på hur du kan arrangera träningen så att hunden är trygg i situationen. Kanske hjälper det om den får något att mumsa på? Eller så blir den tryggare om du lämnar en nyanvänd tröja som doftar av dig. Och så behöver du korta ner tiden som du lämnar hunden så att den inte hinner börja oroa sig innan du kommer tillbaka.

VARMT LYCKA TILL!

Tveka inte att söka hjälp om du inte kommer framåt med träningen!

Vill du veta mer om ensamhetsträning och separationsproblem? Då ska du lyssna på avsnitt 14 av Hundpodden med Kicki & Tage: https://hundpodden.se/14-ensamhetstraning-5-tips-for-att-gora-din-hund-trygg-ensam/

Ha en HUNDerbar dag!
Hundpsykolog/hundbeteendeutredare
Kicki Fellstenius

PS. Följ mig gärna på instagram: @hundcoachenkicki

Kicki tipsar: Kontakt och samarbete med din hund

Har du någonsin funderat på vad ordet samarbete egentligen betyder? Jag upplever att ordet i hundsammanhang oftast handlar om att få hunden att vilja göra det VI vill. Och det är ju superbra så klart, mycket bättre än att vi försöker tvinga hunden. Men egentligen så handlar väl samarbete om att man gör saker tillsammans för gemensam nytta, eller hur? Dvs det handlar inte om att hunden ska samarbeta med oss, utan att vi ska samarbeta med varandra.

Vi kanske inte alltid vill detsamma som våra hundar (Tage skulle äta dygnet runt om han fick chansen) men eftersom vi redan bestämmer så mycket åt våra hundar så tänker jag att vi så mycket vi kan ska lyssna på våra hundar och låta DEM bestämma. Låt hunden välja väg på promenaden, få en smakbit av din banan om den ber om det eller bjuda in till lek.

Om vi vill förbättra samarbetet med våra hundar så är första steget att börja lyssna på dem. Att vara lyhörda för våra hundars behov och tillgodose behoven när det är möjligt. Vi kan också öka samarbetet med våra hundar genom att göra saker tillsammans som båda verkligen uppskattar, som exvis gå på gemensam upptäcktsfärd (utan näsan i mobiltelefonen), leka, sitta och spana, sjunga/yla eller vila sida vid sida. Och slutligen så kan vi ju också försöka få hunden att vilja göra det vi vill att den ska göra genom att använda belöningar och annan uppmuntran.

En viktig sak att tänka på om vi vill bygga upp ett hållbart samarbete med våra hundar är att börja bygga i situationer då det är lätt att få hunden att vilja samarbeta. Dvs i situationer då det inte är så mycket annat som stör. Om vårt samarbete inte funkar hemma i vardagsrummet, hur ska det då funka ute i vardagen när hunden egentligen vill jaga ett rådjur eller springa och leka med en annan hund?

Ett sätt att stärka samarbetet med hunden är att träna på saker enbart för skojs skull. Träna tricks, balansövningar, sökövningar och annat som din hund tycker är roligt. Då lär sig hunden att det är kul att samarbeta med dig och då kommer samarbetet fungera bättre även i lite svårare situationer.

Närvarandepromenader där du är 100 procent närvarande och uppmärksam på din hund är också bra för relationen och samarbetet. Promenader där ni turas om att leda, dvs ena stunden tar du initiativet och visar din hund spännande saker och nästa stund uppmärksammar du det som din hund visar intresse för.

Vill du veta mer om hur du kan få din hund att vilja samarbeta med dig? Då ska du lyssna på avsnitt 8 Kontakt och samarbete i Hundpodden med Kicki & Tage
LYSSNA PÅ AVSNITTET HÄR


Ha en HUNDerbar dag!

PS: Följ mig gärna på instagram
@hundcoachenkicki

En trygg nyårsafton för hunden

Nu är det bara några dagar kvar av 2023 och 2024 närmar sig med stormsteg. Men innan dess kommer nyårsafton och vi hundägare kan behöva tänka till lite extra för att det ska bli så trevligt som möjligt för både två- och fyrbenta. Det finns studier som visar att hälften av alla hundar utvecklar fyrverkerirädsla någon gång i livet så även om det gick bra för din vovve förra nyåret så är det viktigt att anpassa firandet även i år. Jag rekommenderar också att jobba förebyggande med ljudträning inför varje nyår, men det är lite sent att ta tag i nu.


Här kommer dock några tips på hur du kan minimera risken för att din hund blir skrämd och utvecklar fyrverkerirädsla denna nyårsafton:

1. Rasta och aktivera hunden ordentligt
på dagen när risken för smällare och fyrverkerier är så liten som möjligt.

2. Undvik att ta ut hunden mer
än nödvändigt efter mörkrets inbrott.

3. Ta inte ut hunden runt tolvslaget,
även om din hund verkar orädd för fyrverkerier.

4. Se till att ha rymningssäkert halsband/sele/koppel på hunden.
Använd gärna dubbla koppel för säkerhets skull; ett fäst i halsband och ett fäst i sele.

5. Lämna inte hunden ensam
eller utan uppsikt dagarna runt nyåret.

6. Minska intrycken från fyrverkerierna
genom att exempelvis dra för persienner/gardiner, ha på musik och andra ljud som kamouflerar fyrverkeriljuden och vistas tillsammans med hunden i den del av boendet där det låter minst (badrummet, källaren, klädkammaren).

7. Bygg en ljudisolerad koja till hunden
genom att lägga filtar/madrasser över en canvasbur eller annat.

8. Ge tuggben, slickmatta, matleksaker
och annat som får hunden att tänka på annat än fyrverkerierna.

9. Låt hunden vara nära
och/eller sitta i din famn om den vill och blir tryggare av det.


Om du har en rädd/osäker hund så rekommenderar jag dessutom följande:

- Åk någonstans där det inte är så intensivt med fyrverkerier.
Du kan exempelvis ta bilen och cirkulera/parkera i närheten av en flygplats eller annat ställe där fyrverkeriförbud råder.

- Be din veterinär skriva ut medicin
för att hjälpa hunden att klara av de värsta timmarna.

Ett råd som ofta ges är att ignorera hunden när det smäller men där vill jag sätta upp ett varningens finger! Om vi ignorerar hunden när den blir rädd så är risken stor att hunden blir ÄNNU mer rädd. Hjälp i stället hunden genom att hålla dig lugn och finnas där för hunden. Hunden behöver din närhet och trygghet extra mycket när det blir lite läskigt.

Med önskan om ett så gott slut som möjligt för dig och din vovve!

Vill du lära dig mer om fyrverkeri- och ljudrädsla kan du gärna lyssna på avsnitt 9 och 31 i Hundpodden med Kicki & Tage på www.hundpodden.se 

Hundpsykolog
Kicki Fellstenius
@hundpsykologenkicki

Julig kulig hjärngympa för vovven

Hundar har fantastisk nos, kropp och knopp. Och de behöver få använda dessa för att må bra! Mental stimulans brukar delas in i kategorierna nosarbete, inlärning, balans/kroppskontroll och problemlösning. Det är bra om du kan se till att din vovve regelbundet får ägna sig åt alla de olika typerna av hjärngympa.

Nu inför julhelgerna när inget följer de vanliga rutinerna är det lite extra viktigt att ge hunden det den behöver i form av mental stimulans. Då klarar hunden omställningen bättre och julen blir trevligare för både två och fyrbenta.

Här får du tips på några juliga kuliga övningar som ger din hund bra mental stimulans!


Kanelsök

Första julaktivitetstipset är kanelsök, som ju är en övning i kategorin nosarbete. Just nosövningar brukar ge en väldigt behaglig trötthet hos hunden som gör att den lätt går ner i varv och kopplar av.

Lär hunden att söka rätt på en kanelstång som du gömt i hemmet:

  1. Lägg en kanelstång och en godisbit bredvid varandra någon meter framför hunden, fullt synliga. Säg ”sök” (eller valfri signal) och låt hunden gå fram och ta godisbiten. Upprepa många gånger, men pausa ofta.
  2. Lägg enbart kanelstången någon meter framför hunden, fullt synlig. Säg sök och låt hunden gå fram mot kanelstången. Ge en godisbit precis när hunden sätter nosen mot kanelstången. Varva punkt 1 och 2 tills hunden alltid går fram till kanelstången även när godisbiten inte ligger bredvid.
  3. Öka svårighetsgraden gömma längre bort och mer dolt. Öka i små steg så att hunden hittar den varje gång. Ibland lägger de en godisbit bredvid kanelstången och ibland belönar du från handen.
  4. Fortsätt att variera svårighetsgrad så att hunden till slut klarar att hitta kanelstången på riktigt kluriga ställen.


Öppna julklappar

Andra julaktivitetstipset innehåller både problemlösning och lite nosarbete:

Slå in några godisbitar i en fin julklapp och låt hunden riva och slita upp paketet för att hitta godisbiten. Ju mer omslagspapper desto större utmaning.


Lär in några julkortsvänliga tricks

Tredje julaktivitetstipset handlar om inlärning och varför inte passa på att lära in något som du har nytta av?

Lär in några tricks som gör sig lite extra bra på julkortet som du ska skicka ut till släkt och vänner.
Här är några exempel:

- Ha en tomteluva på huvudet
- Krama en tomte
- Hålla en tomte eller något annat julpynt i munnen
- Pussa tomtemor eller tomtefar (dvs husse eller matte) på kinden
- Titta fram bakom axeln på tomtemor eller tomtefar

Börja enkelt och belöna varje steg i rätt riktning.

Tänk på att det viktigaste är att ni har kul tillsammans!

Ha en HUNDerbar jul!

/Kicki

Introducera valpen för familjen

Välkommen valp!

Att få in en valp i familjen är helt fantastiskt underbart och härligt, men också omtumlande. Inte minst för den lilla valpen! När valpen flyttar hem till er så har valpen precis förflyttats från sin trygga tillvaro med mamma, syskon och kända människor till en helt ny värld. Valpar är fantastiskt anpassningsbara men det är viktigt att ge valpen tid att landa i sin egen takt.

Förberedelser

Redan innan valpen flyttar hem till er kan ni förbereda både er och valpen på bästa sätt:

- Hälsa på valpen hos uppfödaren så att den får lära känna er lite innan flytten. Gärna flera gånger om det är möjligt. När ni är där på besök så kan ni också passa på att lämna en filt och några leksaker som valpen får ha den sista tiden hos uppfödaren. Dessa föremål blir en trygghet för valpen den första tiden i sitt nya hem.

- Det är också bra att valpsäkra hemmet, både för att valpen inte ska komma till skada och för att valpen inte ska kunna göra skada. Plocka undan mattor, sätt upp barngrindar eller kompostgaller, städa undan sladdar och andra farliga föremål.

- Prata igenom vilka rutiner ni vill ha kring valpen. Vilka situationer vill ni att den ska klara av som vuxen, vilka beteenden vill ni lära den, var ska den sova och vem ansvarar för att valpen har sällskap hela tiden i början? Och hur kan ni alla hjälpas åt med rumsrenhetsträning och annat.

- Om det finns barn i familjen är det viktigt att förbereda barnen på att valpen behöver en lugn start i sitt nya hem. Berätta för barnen att valpen kommer behöva sova mycket och att det är viktigt att lyssna på valpens behov.

Den första tiden

Den första tiden är det viktigaste att låta valpen landa i sin nya tillvaro. Här är några saker att tänka på:

- Låt valpen lära känna sitt nya hem, inomhus och en lugn plats utomhus. Gör inga upptäcktsfärder eller utflykter utanför hemmet förrän valpen landat ordentligt.

- Låt valpen lära känna familjemedlemmar i sin egen takt, dvs låt valpen söka kontakt med var och en när valpen känner sig redo. Vänta med att bjuda hem utomstående tills valpen hunnit lära känna sina familjemedlemmar.

- Behåll de rutiner som går från uppfödaren, exempelvis ge samma slags mat och ge mat på de tider valpen är van vid. Ta reda på om de haft några andra rutiner som ni kan hålla fast vid den första tiden för att göra övergången så smidig som möjligt för valpen.

- Följ valpens dygnsrytm och anpassa sovtider, lekstunder och mys utifrån valpens energinivå och behov. Tänk på att en valp behöver sova mycket och många valpar behöver lugn omkring sig för att komma till ro.

- Se till att valpen har sällskap dygnet runt. Din viktigaste uppgift är vara hundens trygghet och stötta vid behov.

- Gör inte så stor sak av om valpen gör något oönskat. Försök att förebygga och avleda och få valpen på andra tankar om den exempelvis biter i händer, tuggar på saker. Erbjud tillåtna saker att bita i och tugga på. De flesta oönskade beteenden som valpar gör med växer bort när valpen blir lite äldre.

Utöka trygghetszonen

När valpen landat i sin nya tillvaro börjar det bli dags att utvidga trygghetszonen till att omfatta mer än bara den närmaste hemmiljön och närmaste familjen. Miljö- och socialiseringsträning, dvs att lära känna och bli trygg i nya miljöer och med fler levande varelser, är en av de viktigaste delarna av en valps utveckling. Valpar har ett vidöppet socialiseringsfönster fram till ca 12-16 veckors ålder så fram till dess är det viktigt med många positiva erfarenheter av det som vi vill att valpen ska kunna hantera som vuxen. Här är några saker som är bra att tänka på när det gäller miljö- och socialiseringsträning:

- Gör en lista på vilka miljöer och vilka ”typer av levande varelser” som du vill att din valp ska vara trygg med som vuxen. Prioritera vilka som känns viktigast och var extra noga med att hunden får positiva upplevelser kring dessa. Jag som är seglare vill exempelvis tidigt vänja mina hundar vid att vara på bryggor, på båten, att bli lyft av och på båten etc. Om du vill ha med valpen i stallet så är det viktigt att gradvis vänja valpen vid den miljön. Vill du kunna gå på restaurang eller åka buss? Fundera på vad som är viktigt för just er.

- Se till att valpen får positiva erfarenheter. Och det är valpen som avgör vad som är positivt! Hur snäll faster Anna än är så blir det inte en positiv erfarenhet för valpen om faster Anna dyker på en försiktig valp som hade behövt ta saker i lite lugnare takt.

- Vill du att valpen ska trivas med att barnens kompisar kommer på besök så är det viktigt att instruera barnen och hjälpa dem att hantera situationen så att mötet med valpen blir positivt.

- Tänk på att valpen blir trött av att upptäcka världen. Det räcker med korta utflykter i en ny miljö för att valpen ska få en vikt i rätt vågskål. Har ni gjort en lite större utflykt en dag så behöver valpen vila från intryck resten av dagen och dagen efter.

- Om valpen har svårt att koppla av på kvällen och går upp i varv med hårdare bitande, valpfnatt och annat så kan det bero på att det blivit lite för mycket intryck den dagen. Tänk på att valpen då är övertrött och behöver hjälp med att varva ner. Sitt ner lugnt med valpen, ge den något att tugga på och vänta tills valpen kommer till ro. Och ta det lite lugnare med intryck dagen efter.  

Tänk på att din viktigaste roll är att ge valpen en trygg start i sitt nya liv. Det gör du genom att finnas där och stötta valpen och vara lyhörd för dess känslor och behov.

VARMT lycka till med valpen!

/Hundpsykologen Kicki Fellstenius
– följ mig gärna på @hundpsykologenkicki

Bli av med oönskat skällande
Ett beteende jag ofta får frågor om är skällande. Vissa hundar skäller mer än andra eller i vissa situationer där det inte passar så bra. Ofta störs grannar och förbipasserande och skällandet kan bli ett stressmoment både för dig som hundägare, för din hund och för omgivningen.
 

Varför skäller hunden?


Skällande är ett naturligt beteende för en hund. Det är ett sätt för hunden att kommunicera och göra sig förstådd. I många situationer vill vi att hunden ska skälla, exempelvis när det kommer inkräktare eller vid jakt. En hund kan skälla av många olika anledningar och några av de vanligaste är för att varna flocken/familjen, skrämma iväg inkräktare, uttrycka frustration, för att den vill ha något, vill leka, är rädd eller känner sig ensam. Det är viktigt att låta hunden kommunicera och att vi försöker förstå vad hunden vill.
 


När det bli för mycket av det goda


Vissa hundar skäller mer än andra och det kan både bero på genetiska skillnader och på att hunden har lärt sig att det lönar sig att skälla. Dessutom skäller en stressad hund oftast mer än en som är i balans. Om hunden skäller mer än vad som är normalt för en viss typ av hund så är det viktigt att ta reda på orsaken till problemen.
 


Träna hunden att inte skälla


Om du vill lära din hund att skälla mindre i en viss situation, så finns det en hel del olika metoder att prova och ett bra sätt är att träna in ett alternativt beteende, som exempelvis att söka godis, i stället för att skälla.
Det är svårt för hunden att bara sluta göra något, särskilt när det gäller naturliga beteenden som exempelvis skällande. Det underlättar för hunden om vi ger den ett alternativ, dvs talar om för hunden vad vi vill att den ska göra i stället, och belönar det. Just godissök är bra för de flesta hundar brukar gilla det och hundens fokus riktas mot godissöket i stället för mot det som hunden annars skulle skällt på.
 
Gör så här:
  1. Träna in en signal för godissök i situationer när det inte finns något för hunden att skälla på genom att säga ”sök” och slänga iväg några godisbitar. Upprepa många gånger på olika platser. Öka sakta men säkert svårighetsgraden genom att godisbitarna hamnar allt mer dolt och längre bort från hunden.
  2. Be hunden söka godis i situationer då den hör eller ser något som den skulle kunna skälla på. Det är viktigt att situationen inte är för svår så att hunden går upp för mycket i stress. Om hunden väljer att skälla i stället för att söka godis när du säger ”sök” så har du tränat i en för svår situation. Varva med godissök i situationer helt utan störningar.
  3. Öka saka men säkert svårighetsgraden på träningssituationerna så att hunden till slut klarar att söka godis i alla de situationer där hunden brukar skälla.
 
Om du vill att hunden inte ska skälla alls i dessa situationer så ska du försöka hinna in med godissöksignalen innan hunden börjar skälla, dvs direkt efter att hunden sett eller hört något som den brukar skälla på. Då blir godissöket en belöning för att hunden är tyst i den situationen, samtidigt som den blir en avledning.
 
Men det burkar också funka bra att tillåta att hunden skäller några skall och att man sedan avleder genom ett godissök. Att hunden exempelvis larmar för att någon kommer är ju ett fullkomligt naturligt beteende. Om vi ”tackar” hunden för att den larmade genom att låta den göra ett godissök så hjälper vi hunden att lugna sig efter bara något eller några skall i stället för att den fortsätter att skälla ihållande.
 

Fler tips


Här är ytterligare några tips som brukar underlätta träningen:

- Håll dig själv lugn. Om du jagar upp dig och blir arg, stressad eller frustrerad kommer du jaga upp hunden ytterligare och skällandet kommer öka.

- Träna i lagom stora steg, dvs börja inte träna i skarpt läge utan arrangera lagom svåra träningssituationer. Träna så småningom i skarpt läge, när hunden är redo för det.
- Jobba både med hundens beteende och hundens känsla
- Undvik att hunden är i situationer skällandet triggas. Då är risken stor att skällandet befästs ytterligare.
- Var noga med allt som får hunden i balans, som exempelvis fysisk aktivitet, mental stimulans, vila/återhämtning, mm.
 
Lyssna gärna på poddavsnittet om Oönskat skällande i Hundpodden med Kicki & Tage.
Varmt lycka till! 
/Kicki Fellstenius, Hundpsykolog

Se även: Vår hundpsykolog Kicki visar kontaktövningen "Godishanden"

Recensioner från kunder som har provat Furry Familys hundgodis vid träning: 

"Helt klart det nya favoritgodiset! Har använt detta godiset som belöning vid NoseWork för min tax vilket varit perfekt för att få upp hans intresse för att arbeta med nosen då han helt enkelt är GALEN i godiset och slickar sig om munnen så fort påsen kommer fram. Klipper det smidigt till mindre bitar som passar hans storlek. Enda negativa är att det smular lite när man klipper det så det är inte optimalt att ha i fickan."
EMMA - TAX, 2 ÅR
"Favvogodis för min whippet. Delar i mindre bitar då hon lätt blir ''mätt'' om det blir för mycket, och stannar av om hon behöver tugga. Supernöjd!"
ASTRID - WHIPPET, 3 ÅR

"Helt klart en av min valps nya favorit godisar! Lite stora för henne att tugga igenom hela än så länge men super enkla att skära/klippa i mindre bitar vilket gör det till ett perfekt träningsgodis då det är lite mjukare."
SOFIE - CAVALIER KING CHARLES SPANIEL, 2 ÅR
Få din hund att sluta dra i kopplet

Drömde du om härliga långpromenader tillsammans med din hund, men hamnade i stället i en evig dragkamp? Antingen hänger hunden intensivt längst fram i kopplet och flänger från sida till sida eller fastnar vid varenda doftfläck och vägrar att gå. För många hundägare är det verkligheten och de njutningsfulla promenaderna lyser med sin frånvaro. 

Varför drar hunden i kopplet?

Det finns många orsaker till koppeldragande och en av dem är att du helt enkelt inte har tränat tillräckligt! Att gå i koppel är onaturligt för hunden så det behövs en hel del träning. Har du dessutom en stor hund med hög aktivitetsnivå så är det inte så lätt för hunden att göra rätt.
Är din hund:
- Understimulerad
- Överstimulerad
- Stressad
- Rädd
- I obalans av någon annan anledning

så är det ännu svårare för hunden att gå följsamt i koppel. Det är också lätt hänt att hunden råkar lära sig att det lönar sig att dra i kopplet. Om den då och då lyckas dra sig fram till spännande dofter, kompisar eller bara framåt på promenaden så blir det en lönsam strategi för hunden vilket leder till att koppeldragandet förstärks.


Olika hundar har olika lätt för att gå följsamt i koppel och det beror delvis på hundens genetiska förutsättningar. Exempel på hundtyper som kan ha lite extra stora koppelutmaningar är polarhundar som är avlade för att dra släde och drivande jakthundar som ska kunna springa kilometervis med nosen i backen.

Harmoniska hundpromenader

Oavsett hundtyp och träningsbakgrund så finns det goda möjligheter att skapa förutsättningar för harmoniska hundpromenader utan koppeldragande och stretande. Målsättningen är att promenaderna ska vara trevliga både för hund och människa och att båda kan njuta av omgivningen och av varandras sällskap. I det här inlägget delar jag med mig av mina bästa tips för att göra promenaderna njutningsfulla för både dig och din hund!

Koppel och koppelhantering

Det första du ska göra är att se över hundens utrustning. Av någon anledning är ett ”vanligt standardkoppel” cirka 2 meter långt och det ger väldigt begränsad rörelsefrihet för hunden. Tänk dig själv vilken frustration att vara fast i en annan individ med så lite svängrum! Om du i stället skaffar ett 4-5-meterskoppel (eller sätter ihop två vanliga) så får hunden avsevärt mer rörelsefrihet. För vissa hundar kan ett längre koppel vara allt som behövs för att lösa problemet med koppeldragande.


Långkopplet kombinerar du med en bekväm sele så att du inte riskerar att det blir ryck i halsen på hunden. Ryck kan leda till skador, smärta och obehag så det ska du undvika till varje pris. Tänk också på hur du hanterar kopplet, mjukbromsa hunden och stör inte hunden i onödan med kopplet. Prata med hunden och försök att använda kopplet så lite som möjligt.

Aktivera innan och under promenaden

En vanlig orsak till koppeldragande är att hunden är understimulerad och har överskottsenergi. Genom att aktivera hunden innan och under promenaden så får hunden utlopp för sitt behov av mental stimulans och därmed lättare att gå följsamt i kopplet. Gör några aktiveringsövningar redan inomhus, exempelvis godissök, tricks eller balansövningar. Aktivera sedan hunden regelbundet under promenaden. Då får din hund utlopp för sin energi på ett bra sätt samtidigt som den lär sig att det händer roliga saker hos dig på promenaden. Om du är tråkig och går i din egen värld blir hunden mer intresserad av allt annat och koppeldragandet ökar.

Höja tempot

Många hundar har behov av att röra sig i ett högre tempo än vår naturliga promenadtakt. Kanske kan du ge hunden utlopp för sitt rörelsebehov genom att cykla eller jogga med hunden? Eller ha den lös i inhägnad eller långlina. Om hunden får springa av sig ibland så kan den lättare anpassa sig till ditt tempo i andra situationer. Tänk på att ha en bra sele på hunden och att du tränar upp dess kondition i lagom takt så att den ökade mängden fysisk aktivitet inte leder till skador. Och självklart måste aktivitetsnivån anpassas efter hundens ålder och fysiska förutsättningar.

Låt hunden dra

Ytterligare ett sätt att få hunden mer följsam i koppel kan faktiskt vara att låta hunden dra. Sätt på hunden en ergonomisk dragsele och dig själv ett midjebälte och tillåt hunden att dra i kopplet. Sätt gärna en signal på beteendet, exvis ”varsågod att dra”. Genom att hunden får utlopp för sitt behov av att dra kan det bli lättare att få den att gå följsamt i andra situationer. Dessutom kan du använda dragsignalen för att belöna hunden när den går följsamt i kopplet och då kommer följsamheten att förstärkas.

Hundens promenad

En viktig sak att tänka på är att promenaden i första hand är för hundens skull. Inte bara… men i första hand. Självklart är promenaderna viktiga även för oss hundägare men de är ännu viktigare för hunden. Det är liksom hundens tid att få utlopp för sin energi och sina intressen. Så låt hunden nosa. Låt hunden välja väg. Kanske även tempo. Inom rimliga gränser så klart, du behöver inte låta hunden dra dig in på grannens tomt eller ner i ett lerigt dike. Jag rekommenderar att du så ofta du kan genomför närvarandepromenader som går ut på att du är 100% närvarande i nuet (dvs lämnar mobilen hemma eller i fickan) och följer med din hund ut på upptäcktsfärd. Låt hunden välja väg och följ efter och se på världen med din hunds ögon! Det är oerhört berikande både för hunden och för oss människor.

Nosa/strosa och transport

Dela gärna upp promenaden i nosa/strosa och transport-sträckor. Nosa/strosa har de flesta hundar lätt för; de får lukta på saker i sin takt och stanna upp och titta när något spännande händer. Gradvis kan du även vänja hunden vid transport-sträckor som kan vara lite svårare; kortare sträckor i början och längre efter hand. Vid nosa/strosa anpassar du dig efter hundens tempo och vid transport anpassar sig hunden efter ditt. Transport är perfekt när du ska ta dig från punkt A till B eller när du vill ut och motionera tillsammans med din hund. Transport är något som hunden måste tränas till gradvis. Säg samma sak varje gång, exvis ”nära”, gå en kort sträcka (bara någon meter i början), belöna och slå sedan av på tempot och växla över till nosa/strosa igen. Upprepa då och då på promenaden tills det går lätt att få med hunden på transportsträckorna.

Träna hunden att inte dra i kopplet

Självklart kan du också träna hunden att inte dra. När du ska lära hunden att inte göra något så är bästa sättet att fundera på vad det är du vill att hunden ska göra i stället. Och så förstärka det beteendet genom att belöna det. I det här fallet vill vi att hunden ska gå med slakt koppel och det är det du ska fokusera på. Belöna varje gång hunden går med slakt koppel genom att exempelvis berömma med rösten, ge en godisbit, leka med hunden, hitta på en rolig aktivitet eller ge signalen ”varsågod att dra” eller ”varsågod att nosa”.

Lägg grunden för träningen i en situation där det är lätt för hunden att göra rätt, dvs i en miljö utan allt för mycket störningar. Kanske behöver du börja inomhus för att hunden ska klara av att gå följsamt i koppel. Träna i störningsfri miljö tills hunden börjar förstå konceptet att gå med slakt koppel. Sedan kan du varva träning i lätta situationer med träning i lite svårare. Men om hunden inte klarar att gå med slakt koppel så har du gått lite för fort fram och får träna i enklare miljöer ett tag till. Belöna varje gång kopplet är slakt och se till att du hinner ge många belöningar innan kopplet riskerar att sträckas.

Man får ofta tipset att träna koppelgående genom att stanna och vänta ut hunden varje gång den drar i kopplet. Men det ger gärna en jojo-effekt med en hund som springer längst ut i kopplet, kommer tillbaka när du stannar, springer längst ut igen, etc. Dessutom byggs det lätt upp frustration i hunden vilket kan öka svårigheterna med koppelgående. Om du i stället fokuserar på att belöna hunden innan den hinner göra fel så kommer du förstärka det önskvärda beteendet och få en hund som går fint och följsamt i koppel.


Varmt lycka till med träningen!
 Vill du ha fler tips och råd om koppelgående så kan du lyssna på avsnitt 13 av Hundpodden med Kicki & Tage: Hundlivets tre vanligaste vardagsutmaningar – koppelgående, inkallning och skällande.

/Hundpsykologen Kicki

Aktiveringsövning: Godis i handduk

Hundar har en fantastisk förmåga att lösa problem och att använda sin nos och de behöver få använda dessa förmågor för att må bra. En av mina favoriter när det gäller vardagsaktiveringsövningar är att låta hunden söka godis i en handduk. Hunden får både använda nosen för att lokalisera godisbiten och sin problemlösningsförmåga för att klura ut hur den ska komma åt godisbiten.


Målbilden

Målet är att du ska kunna gömma ditt hundgodis ordentligt i handduken och låta hunden söka självständigt efter godisbiten. Det är en övning som är perfekt att sysselsätta hunden med när du är upptagen med något annat, exvis sitter vid datorn, pratar med vänner eller på annat sätt behöver sysselsätta hunden på egen hand. Övningen kan också vara ett bra sätt att hjälpa hunden att landa på en ny plats eller i en ny situation.

Börja enkelt

Börja enkelt genom att lägga ut hela handduken på golvet och peta in en belöningsgodis för din hund bara någon centimeter in under ena hörnet på handduken. Låt hunden se på när du lägger dit godisbiten och be sedan hunden söka efter godisbiten genom att säga ”leta” eller ”sök”. Om hunden kommer igång att söka så kan du låta den jobba ostört, men om den inte kommer igång så kan du visa godisbiten igen. Beröm hunden massor när den hittar sin belöningsgodis. Upprepa tills det går lätt för hunden att putta undan handduken och hitta godiset. 

belöningsgodis hund

Höj svårighetsgraden

Höj svårighetsgraden genom att lägga godisbiten allt längre in under handduken. Varva lätta och svåra omgångar, men aldrig så svåra att hunden ger upp innan den hittar sitt hundgodis. Du ska heller inte behöva tjata på hunden.

belöningsgodis hund

När ni har tränat ett tag kan du lägga en belöningsgodis på handduken och vika ihop handduken en gång. När det funkar bra kan du vika allt fler gånger. Fortsätt att varva med lättare omgångar.

Till slut kan du lägga godisbiten på handduken, rulla ihop handduken och knyta en lös knut av handduken. Låt hunden fixa och trixa tills den lyckas knyta upp knuten och nosa fram godisbiten. Om hunden inte lyckas så har du gått lite för fort fram och får träna vidare på de tidigare stegen.

belöningsgodis hund

Bonusövning

Som en extra utmaning kan du lära din hund att ge dig handduken när den har hittat sitt hundgodis. Då får du en övning som är väldigt praktisk att göra när du är sysselsatt med annat eftersom hunden kommer med handduken till dig för att få den påfylld.

Nöjd och harmonisk hund

När hunden har fått söka efter godis i handduken en stund så kommer den vara trött och nöjd och ha lätt för att koppla av en stund till.

Varmt lycka till!

/Kicki Fellstenius, Hundpsykolog


Läs även: Vår hundpsykolog Kicki visar kontaktövningen "Godishanden"

Recensioner från kunder som har provat Furry Family's hundgodis vid träning: 

Helt klart det nya favoritgodiset! Har använt detta godiset som belöning vid NoseWork för min tax vilket varit perfekt för att få upp hans intresse för att arbeta med nosen då han helt enkelt är GALEN i godiset och slickar sig om munnen så fort påsen kommer fram. Klipper det smidigt till mindre bitar som passar hans storlek. Enda negativa är att det smular lite när man klipper det så det är inte optimalt att ha i fickan.
EMMA - TAX, 2 ÅR

Favvogodis för min whippet. Delar i mindre bitar då hon lätt blir ''mätt'' om det blir för mycket, och stannar av om hon behöver tugga. Supernöjd! 
ASTRID - WHIPPET, 3 ÅR

Helt klart en av min valps nya favorit godisar! Lite stora för henne att tugga igenom hela än så länge men super enkla att skära/klippa i mindre bitar vilket gör det till ett perfekt träningsgodis då det är lite mjukare.
SOFIE - CAVALIER KING CHARLES SPANIEL, 2 ÅR
ARTIKEL 1-12 12.1  | Visa alla